Övergripande lärandemål
- Beskriva nervsystemets uppbyggnad, funktionella indelning och mikroskopiska struktur.
- Förstå hur neuron och gliaceller är organiserade i CNS och PNS.
- Känna igen olika typer av neuron, ganglier och nervvävnad i mikroskopiska preparat.
- Förklara kopplingen mellan CNS, PNS och ANS samt deras respektive roller.
Källor: Ross & Pawlina, kapitel 9-10, samt anatomi MR och histologi HC enligt kurskompendium.
Indelning av nervsystemet
| System | Förkortning | Funktion |
|---|---|---|
| Centrala nervsystemet | CNS | Hjärna och ryggmärg, integration och bearbetning |
| Perifera nervsystemet | PNS | Nerver och ganglier utanför CNS |
| Autonoma nervsystemet | ANS | Ofrivillig styrning av inre organ, del av PNS |
Funktionell indelning:
- Afferent (sensorisk) - leder impulser till CNS.
- Efferent (motorisk) - leder impulser från CNS till effektororgan.
- Se mer i Afferens, efferens och integration.
Neuroner
Strukturella typer
Se neurontyper för fördjupning.
Huvudkomponenter
- Soma (cellkropp) - se soma och Nissl-substans.
- Dendriter - mottagande utskott med spines; fördjupning i dendriter.
- Axon - leder nervimpulser, startar vid axonkägla; se axon.
- Axonterminaler - synaptiska ändar som bildar synapser.
- Myelinskida - isolerar axon; se myelin och axonal transport.
Transportmekanismer
- Anterograd transport - från soma till terminal via kinesin.
- Retrograd transport - från terminal till soma via dynein.
- Utförligt beskrivet i myelin och axonal transport.
Synaps
Se synaps för helhetsbild samt:
Gliaceller (stödjeceller)
I CNS
| Celltyp | Funktion |
|---|---|
| Astrocyter | Mekaniskt stöd, bildar blod-hjärnbarriär, reglerar miljön. |
| Oligodendrocyter | Myeliniserar flera axon samtidigt. |
| Mikroglia | Fagocyterande immunceller i CNS. |
| Ependymceller | Klär ventriklar, producerar cerebrospinalvätska (CSF). |
I PNS
| Celltyp | Funktion |
|---|---|
| Schwannceller | Myeliniserar ett axonsegment. |
| Satellitceller | Omgärdar neuron i ganglier; stöd och jonreglering. |
Blod-hjärnbarriären (BBB)
Mer detaljer i Blod-hjärnbarriären.
- Består av:
- Endotel med tight junctions
- Basalmembran
- Astrocyternas utskott (end-feet)
- Reglerar transport mellan blod och nervvävnad.
- Skyddar hjärnan från toxiner och fluktuationer i blodets sammansättning.
Mikroskopiska kännetecken
| Struktur | Kännetecken |
|---|---|
| Neuron | Stor cellkärna, framträdande nukleol, Nissl-substans. |
| Myeliniserat axon | Klart ljus ring med mörk kärna (Schwanncell). |
| Sensoriskt ganglion | Pseudounipolära neuron, tätt packade, satellitceller runt varje neuron. |
| Autonomt ganglion | Multipolära neuron, oregelbundet fördelade, få satellitceller. |
| Ryggmärg | Fjärilsformad grå substans, centralkanal. |
| Cerebellum | Trefaldig lagerstruktur: molekylär zon, Purkinjecellslager, granulär zon. |
Sammanfattning
- Nervsystemet består av CNS (hjärna, ryggmärg), PNS (nerver, ganglier) och ANS (autonom reglering).
- Neuroner är den funktionella enheten - leder signaler via synapser.
- Gliaceller ger stöd, näring, isolering och immunskydd.
- CNS ansvarar för integration, PNS för kommunikation, ANS för organreglering.
- Histologiskt känns neuron igen på stor kärna, framträdande nukleol och tydlig Nissl-substans.