Neurontyper
Strukturell klassifikation
- Multipolära neuron - ett axon, flera dendriter; vanligaste typen i CNS (motorneuron, interneuron).
- Bipolära neuron - ett axon och en dendrit; förekommer i retina, luktbulb och vestibulära ganglier.
- Pseudounipolära neuron - axon delas i perifer och central gren; dominerar i dorsala rotganglier (DRG).
Funktionella kategorier
- Motoriska neuron - efferenta; innerverar skelettmuskler (somatiska) eller autonoma ganglier (viscerala).
- Sensoriska neuron - afferenta; registrerar mekaniska, kemiska eller nociceptiva stimuli från perifera receptorer.
- Interneuron - kopplar samman neuron i lokala nätverk; kan vara excitatoriska (glutamat) eller inhibitoriska (GABA, glycin).
Mikroanatomiska särdrag
- Motorneuron i ryggmärgens ventralhorn har stora somata och välutvecklade dendritträd.
- Sensoriska neuron i ganglier omges av satellitceller och saknar synapser inom gangliet.
- Interneuron uppvisar korta axon (Golgi typ II) och verkar inom specifika laminära kretsar.
Koppling till banor
- Motorneuron → perifera nerver → motorändplattor.
- Sensoriska neuron → posteriora rötter → ascendenta banor som lemniscus medialis och spinothalamiska banan.
- Interneuron → lokala reflexbågar och modulering av integration i ryggmärg och hjärna.
Kliniska reflektioner
- Selektiv degeneration (t.ex. motorneuron i ALS) ger karakteristiska kliniska syndrom.
- Sensoriska neuron afficieras tidigt vid toxisk neuropati.
- Interneuron-förlust kopplas till epilepsi och rörelsestörningar (dålig inhibitorisk kontroll).