Postsynaps
Struktur
- Membrandomän på mottagande neuron (eller muskel/körtel) som innehåller specialiserade receptorer och signalproteiner.
- Postsynaptiska densiteten (PSD) består av scaffold-proteiner som PSD-95, Homer, Shank och ankyriner som organiserar receptorer.
- Under membranet finns cytoskelett (aktin, spectrin) som stabiliserar dendritiska spines.
Receptorer
- Jonotropa: snabba responskanaler (AMPA, NMDA, GABA-A, glycin).
- Metabotropa: G-proteinkopplade receptorer (mGluR, GABA-B, adrenerga) modulerar sekundära budbärare.
- Reseptorernas distribution bestämmer potentialens polaritet (EPSP/IPSP) och tidsprofil.
Signaltransduktion
- Inkommande jonströmmar skapar graderade potentialer som summeras mot axonkäglans tröskel.
- Ca2+-inflöde via NMDA eller spänningskänsliga Ca2+-kanaler initierar plastiska svar (LTP/LTD).
- Metabotropa receptorer aktiverar kinaser/fosfataser som modifierar receptorantal och synaptisk styrka.
Platser
- Axodendritiska synapser: vanligast, ofta på spines.
- Axosomatiska synapser: direkt på soma → stark inhibitorisk effekt.
- Axoaxonala synapser: modulera presynaptisk frisättning (se presynaps).
Kliniska kopplingar
- Myasthenia gravis: antikroppar mot postsynaptiska ACh-receptorer vid neuromuskulära synapser.
- Mutationer i PSD-proteiner associeras med autism, intellektuell funktionsnedsättning och schizofreni.
- Excitotoxicitet (t.ex. vid stroke) orsakas av överdrivet postsynaptiskt Ca2+-inflöde via glutamatreceptorer.
Relaterat