1. Var i celler finns mitokondrier?
I cytoplasman; ofta lokaliserade dÀr energibehovet Àr störst (t.ex. nÀra myofibriller i muskelceller).2. Vad kan pÄverka antalet mitokondrier per cell?
Energibehov, trĂ€ning, hormonell stimulering (PGC-1α), kyla â; inaktivitet, svĂ€lt och Ă„ldrande â.3. Var finns ETK?
I mitokondriens inre membran.4. Vad menas med redoxpotential?
Ett mÄtt pÄ ett Àmnes benÀgenhet att avge eller ta upp elektroner.5. Hur mÀts standardredoxpotentialen?
Relativt standardvÀteselektroden under standardförhÄllanden (1 M, 1 atm, 25 °C).6. FrÄn vilka föreningar kommer elektronerna som gÄr in i ETK?
FrĂ„n NADH och FADHâ bildade i glykolys, PDH, TCA-cykeln, ÎČ-oxidation samt via shuttlar.7. Vilka proteinkomplex finns i ETK?
Komplex I, II, III och IV.8. Vad hÀnder i komplex I i ETK?
NADH oxideras, elektroner överförs till Q och 4 Hâș pumpas till intermembranrummet.9. Vad hĂ€nder i komplex III i ETK?
QHâ oxideras, elektroner överförs till cytokrom c och totalt 4 Hâș flyttas till intermembranrummet.10. Vad hĂ€nder i komplex IV i ETK?
Elektroner överförs till Oâ som reduceras till HâO; protoner pumpas över membranet.11. Hur Ă€r en cytokrom uppbyggd?
Ett protein med en hemgrupp (porfyrin + FeÂČâș/FeÂłâș) som överför elektroner.12. Varför Fe-S-kluster tidigt och cytokromer sent i ETK?
Fe-S-kluster fungerar vid lÄg redoxpotential; cytokromer krÀvs vid högre potential nÀra syre.13. Vad krÀvs för att elektrontransportkedjan ska fungera?
Syre, NADH/FADHâ, intakt inre membran och fungerande komplex.14. Vad Ă€r en respirasom?
Ett superkomplex av komplex I, III och IV som effektiviserar elektrontransport.15. Vilka Àr bestÄndsdelarna i den elektrokemiska gradienten?
Membranpotential (ÎΚ) och pH-gradient (ÎpH).16. Hur kan protoner pumpas över ett membran?
Via redoxdrivna konformationsförÀndringar i membranproteiner.17. Vad innebÀr oxidativ fosforylering?
ATP-syntes driven av protongradienten frÄn ETK.18. Hur Àr ATP-syntaset uppbyggt?
Fâ-del (membran, protonkanal) och Fâ-del (katalytisk del i matrix).19. Var finns L, T och O-konfigurationerna och vad sker dĂ€r?
I Fâ-delen; L binder ADP+Pi, T bildar ATP, O frisĂ€tter ATP.20. Hur sker vĂ€xling mellan L, T och O?
Genom rotation av γ-subenheten driven av protonflöde.21. Hur mÄnga protoner passerar per varv ATP-syntaset roterar?
â10 protoner per varv (beroende pĂ„ c-ringens storlek).22. Hur mĂ„nga protoner behövs per ATP?
â3â4 protoner per ATP.23. Hur transporteras protoner genom ATP-syntaset?
Via Fâ-delens protonkanal som driver rotationen.24. Vad Ă€r en shunt?
En alternativ vÀg som överför elektroner eller metaboliter utanför huvudvÀgen.25. Hur kan NADH transporteras frÄn cytosol till matrix?
Via malat-aspartat-shutteln eller glycerol-3-fosfat-shutteln.26. Hur transporteras ATP ut ur mitokondrien?
Via ADP/ATP-translokas (antiport).27. Hur transporteras fosfat till matrix?
Via fosfattranslokas som samtransport med Hâș.28. Vad gör en frikopplare och vilka konsekvenser fĂ„r det?
Kollapsar protongradienten â vĂ€rmeproduktion, minskad ATP-syntes.29. Vad gör cyanid till ett gift?
Binder komplex IV och stoppar elektronöverföring till syre.30. Hur mÄnga ATP kan utvinnas frÄn en glukosmolekyl aerobt?
â30â32 ATP.