1. Var i celler finns mitokondrier?

I cytoplasman; ofta lokaliserade dÀr energibehovet Àr störst (t.ex. nÀra myofibriller i muskelceller).

2. Vad kan pÄverka antalet mitokondrier per cell?

Energibehov, trĂ€ning, hormonell stimulering (PGC-1α), kyla ↑; inaktivitet, svĂ€lt och Ă„ldrande ↓.

3. Var finns ETK?

I mitokondriens inre membran.

4. Vad menas med redoxpotential?

Ett mÄtt pÄ ett Àmnes benÀgenhet att avge eller ta upp elektroner.

5. Hur mÀts standardredoxpotentialen?

Relativt standardvÀteselektroden under standardförhÄllanden (1 M, 1 atm, 25 °C).

6. FrÄn vilka föreningar kommer elektronerna som gÄr in i ETK?

FrĂ„n NADH och FADH₂ bildade i glykolys, PDH, TCA-cykeln, ÎČ-oxidation samt via shuttlar.

7. Vilka proteinkomplex finns i ETK?

Komplex I, II, III och IV.

8. Vad hÀnder i komplex I i ETK?

NADH oxideras, elektroner överförs till Q och 4 Hâș pumpas till intermembranrummet.

9. Vad hÀnder i komplex III i ETK?

QH₂ oxideras, elektroner överförs till cytokrom c och totalt 4 Hâș flyttas till intermembranrummet.

10. Vad hÀnder i komplex IV i ETK?

Elektroner överförs till O₂ som reduceras till H₂O; protoner pumpas över membranet.

11. Hur Àr en cytokrom uppbyggd?

Ett protein med en hemgrupp (porfyrin + FeÂČâș/FeÂłâș) som överför elektroner.

12. Varför Fe-S-kluster tidigt och cytokromer sent i ETK?

Fe-S-kluster fungerar vid lÄg redoxpotential; cytokromer krÀvs vid högre potential nÀra syre.

13. Vad krÀvs för att elektrontransportkedjan ska fungera?

Syre, NADH/FADH₂, intakt inre membran och fungerande komplex.

14. Vad Àr en respirasom?

Ett superkomplex av komplex I, III och IV som effektiviserar elektrontransport.

15. Vilka Àr bestÄndsdelarna i den elektrokemiska gradienten?

Membranpotential (Δι) och pH-gradient (ΔpH).

16. Hur kan protoner pumpas över ett membran?

Via redoxdrivna konformationsförÀndringar i membranproteiner.

17. Vad innebÀr oxidativ fosforylering?

ATP-syntes driven av protongradienten frÄn ETK.

18. Hur Àr ATP-syntaset uppbyggt?

F₀-del (membran, protonkanal) och F₁-del (katalytisk del i matrix).

19. Var finns L, T och O-konfigurationerna och vad sker dÀr?

I F₁-delen; L binder ADP+Pi, T bildar ATP, O frisĂ€tter ATP.

20. Hur sker vÀxling mellan L, T och O?

Genom rotation av γ-subenheten driven av protonflöde.

21. Hur mÄnga protoner passerar per varv ATP-syntaset roterar?

≈10 protoner per varv (beroende pĂ„ c-ringens storlek).

22. Hur mÄnga protoner behövs per ATP?

≈3–4 protoner per ATP.

23. Hur transporteras protoner genom ATP-syntaset?

Via F₀-delens protonkanal som driver rotationen.

24. Vad Àr en shunt?

En alternativ vÀg som överför elektroner eller metaboliter utanför huvudvÀgen.

25. Hur kan NADH transporteras frÄn cytosol till matrix?

Via malat-aspartat-shutteln eller glycerol-3-fosfat-shutteln.

26. Hur transporteras ATP ut ur mitokondrien?

Via ADP/ATP-translokas (antiport).

27. Hur transporteras fosfat till matrix?

Via fosfattranslokas som samtransport med Hâș.

28. Vad gör en frikopplare och vilka konsekvenser fÄr det?

Kollapsar protongradienten → vĂ€rmeproduktion, minskad ATP-syntes.

29. Vad gör cyanid till ett gift?

Binder komplex IV och stoppar elektronöverföring till syre.

30. Hur mÄnga ATP kan utvinnas frÄn en glukosmolekyl aerobt?

≈30–32 ATP.