Johans Anteckningar

2021-12-16-0073-AXA

LPG001 Biokemi – tenta 2021-12-16

Kandidat 0073-AXA oai_citation:0‡2021-12-16-0073-AXA.pdf

Fråga 1

2/2

Blodgrupperna ABO är kolhydratstrukturer som bland annat finns på våra röda blodkroppar.
A) Hur skiljer sig A, B och O strukturerna från varandra?
B) När man ska ge röda blodkroppar till patienter kan man ge röda blodkroppar från O-donatorer till patienter med blodgrupp A, B och AB, men man kan inte ge patienter med blodgrupp O röda blodkroppar från donatorer med blodgrupp A, B eller AB. Varför?

Svar

 
A) De har olika uppsättning av sockerenheter.  
- A har fucos + galaktos + acetylgalaktosamin  
- B har fucos + galaktos + galaktos  
- 0 har fucos + galaktos  
 
Alltså skiljer sig dessa sekvenser från varandra, därför binder olika antikroppar in till olika sorter.
 
B) Beroende på vilken blodgrupp man har kommer man ha olika antigen och antikroppar  
- A har A-antigen och antikroppar mot B  
- B har B-antigen och antikroppar mot A  
- AB har A+B-antigen och inga antikroppar mot vare sig A eller B  
- 0 har "inget antigen" och därav antikroppar mot både A och B  
 
Anledningen varför en person med blodgrupp 0 då inte kan få röda blodkroppar från vare sig A, B eller AB är att den har antikroppar mot både A och B. Dessa skulle då fästa sig på de transfererade blodkropparnas antigen och aktivera immunförsvaret → autoimmun reaktion. Däremot går det bra att personer som har blodgrupp A, B eller AB får 0-röda blodkroppar eftersom dessa inte innehåller några antigen som deras immunförsvar (antikroppar) skulle känna igen.

Fråga 2

Ange en skillnad mellan mättade och omättade fettsyror avseende struktur och en skillnad avseende inverkan på fluiditeten hos cellens membran.

Svar

 
Mättade fettsyror har inga dubbelbindningar – därav är deras fettsyrekedjor raka strukturer.  
Omättade fettsyror har däremot en eller flera dubbelbindningar – detta leder till en böjning i strukturen där dubbelbindningen sitter – fettsyrorna blir inte helt raka strukturer utan böjda på olika sätt beroende på vart dubbelbindningarna sitter och om de har trans eller cis-konfiguration.
 
Eftersom att de mättade fettsyrorna har raka fettsyrasvansar kan dessa packas mycket tätt – fluiditeten i membranet minskar. Däremot kan de omättade fettsvansarna inte packas lika tätt på grund av att de inte är raka strukturer – fluiditeten i membranet ökar.

Fråga 3

Rita en dipeptid bestående av de två (olika) aminosyror från vars sidokedjor det inte går att bilda glukos. Dipeptiden befinner sig i en lösning med pH-värde 2. Ange vilka aminosyrorna är.

Svar

 
*(Handritad struktur i originalet)*  
 
Ska stå **Lysin**, inte *Lycin*.

Fråga 4

När elektroner från NADH genom transport i NADH-Q oxidoreduktas når Q sker en konformationsförändring i komplexet som tillåter protontransport över mitokondriens inre membran. Redogör för vilken egenskap en aminosyra som förmedlar konformationsändringen behöver ha, varför den behöver ha den egenskapen samt ge ett exempel på en aminosyra som har den egenskapen. (Max 75 ord.)

Svar

 
När Q tar upp två elektroner kommer den innan upptaget av protoner att vara negativt laddad, Q²⁻. Eftersom den är negativt laddad kommer den då att interagera med aminosyror som har en laddning (kommer ske repulsion eller attraktion), därför krävs det att aminosyran som förmedlar konformationsändringen är positivt eller negativt laddad. Ett exempel på en sådan aminosyra är arginin (Arg) – som är positivt laddad vid pH runt 7.

Fråga 5

A) Vilken typ av bindning bryter nukleaser?
B) Skriv det fullständiga namnet för dCMP.

Svar

 
A) Nukleaser bryter bindningar mellan nukleotider – därav fosfodiesterbindningar.  
B) dehydroxyriboscytosinmonofosfat

Fråga 6

Vilken/vilka av nedanstående faktorer leder till att hemoglobinets syrebindande förmåga minskar?
Välj ett eller flera alternativ:

  • Hög koncentration 2,3-BPG.
  • Högt pH.
  • Hög koncentration O₂.
  • Hög koncentration CO₂.

(Flersvarsfråga, svarsalternativ ej markerade i textversionen.)

Fråga 7

Briefly describe the RNA world hypothesis with an example. / Beskriv kortfattat RNA-världs-hypotesen genom ett exempel. (Max 100 words.)

Answer

 
The RNA world hypothesis describes how living things has gone from using only RNA as storage of genetic material and catalyzing chemical processes (ribozymes) to being close to solely depending on proteins to catalyze many important chemical processes.
 
One example is the enzyme RNAse P which function is cleave the 5´ end of tRNA-molecules. In bacteria the enzyme consits of almost only RNA and very little proteins (which are not even essentiall to the function). In archea there is less RNA and more protein, and in eukaryotes proteins make up the largest part of the enzyme. This is aligned with the hypothesis.

Fråga 8

Du har fått i uppgift att analysera proteiner i en lösning med hjälp av SDS-PAGE. (Max 150 ord)
A) Förklara principen för metoden.
B) Vad fyller SDS för funktion?
C) Vilken egenskap hos proteinet används för separation?

Svar

 
A) Principen med SDS-PAGE är att man vill analysera proteiner avseende massa. Man använder först en molekyl som heter SDS, en negativt laddad molekyl som binder till proteiner. Ju större massa proteinet har – desto större mängd SDS-molekyler binder – resulterar i en större negativ laddning (jämfört med mindre proteiner). Sedan låter man dessa proteiner vandra genom en polyakrylamid-gel från en negativ elektrod till en positiv elektrod. Ju större negativ laddning desto större motstånd i gelen. Detta leder till att små proteiner vandrar längst och stora kortast. Då får man alltså en separation i gelen avseende storlek.
 
B) SDS som beskrivet är en negativ molekyl som binder till protein – funktionen är att skapa en laddningsskillnad mellan proteiner som korresponderar till storleken.
 
C) Det är proteinernas massa som används för separation.

Fråga 9

Vid eukaryot DNA-replikation så spelar CMG-helikaset en viktig roll. Detta helikas består av tre delar: MCM, Gins och Cdc45. (Max 50 ord.)

a. I vilken fas av cellcykeln binder MCM till replikations-origin?
b. I vilken fas av cellcykeln binder Gins och Cdc45 till MCM?
c. Varför är det viktigt att separera laddningen av MCM-helikaset från dess aktivering med hjälp av Gins och Cdc45?

Svar

 
a) I G1-fasen binder MCM m.h.a. ORC och laddningsfaktorerna Cdc6 och Cdt1.  
b) Ökad nivå av CDK (kinaser) bidrar till att binda Gins och Cdc45 i S-fasen.  
c) För att försäkra att replikationen bara sker en gång per cellcykel. Därför är nivåerna av CDK låga i G1 och stiger i S.

Fråga 10

Vilket/vilka av följande alternativ om DNA-replikation är korrekt/korrekta?
Välj ett eller flera alternativ:

  • Flap endonuclease 1 (FEN1) kan hjälpa till att ta bort en RNA-primer.
  • DNA-replikation sker alltid i 5´ till 3´-riktning.
  • Opoisomeraser kan förändra ”linking number” hos DNA.
  • Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”.

(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)

Fråga 11

Beskriv nukleosomens uppbyggnad (Nucleosome core particle). Ange vilka komponenter som ingår och hur de är organiserade.

Svar

 
Nukleosomen består av histon-proteiner och DNA-helix. I mitten av nukleosomen finns två kopior av histonproteinerna H2A, H2B, H3 och H4. Detta bildar alltså en oktamer. Sedan lindas DNA runt histonerna ungefär 1,75 varv, ca 100–200 baspar långt. Sedan sätter sig en till histon, H1, utanpå DNA-strängen och oktameren för att stabilisera och motverka att strukturen lindas upp. Mellan två histoner kommer det finnas en fri bit av DNA som kallas linker-DNA.

Fråga 12

Vid initiering av RNA-polymeras II-beroende transkription ingår flera basala transkriptionsfaktorer. Vilket/vilka påstående(n) om denna process stämmer?
Välj ett eller flera alternativ:

  • TFIIB fosforylerar den C-terminala domänen (CTD) på RNA polymeras II.
  • TFIIF är den första faktor som binder till promotorn.
  • TFIIE binder till TATA-boxen.
  • TFIIH kan smälta dubbelsträngat DNA med sin helikas-aktivitet.

(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)

Fråga 13

Describe mechanistically how an antibiotic may interfere with transcription of a bacterial genome. / Beskriv en mekanism för hur antibiotika kan störa transkription av ett bakteriellt genom.

Answer

 
Antibiotics can work as repressors. They can bind in to the operator region of an operon and thereby inhibiting the transcription of the genes that the operon contains.

Fråga 14

Which of the following is/are true about bacterial transformation? / Vilket/vilka av nedanstående stämmer för bakteriell transformation?
Välj ett eller flera alternativ:

  • Competence is not required for all bacterial species. / Kompetens är inte nödvändigt för alla bakteriearter.
  • The DNA is typically fragmented at the bacterium’s surface. / DNA fragmenteras vanligtvis vid bakteriens yta.
  • Transformation may be general or specialized. / Transformation kan vara generell eller specialiserad.
  • The DNA may or may not need to integrate into the host genome. / DNA måste inte alltid integreras i värdens genom.

(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)

Fråga 15

In order for the lagging strand to become one single continuous strand, the Okazaki fragments (OF) must undergo a maturation process. / För att den släpande strängen ska bli en kontinuerlig sträng behöver Okazakifragment genomgå en mognadsprocess.

A) Which two enzymes are involved in bacterial OF maturation?
B) Briefly describe their specific functions in the process.

Svar

 
a) Polymeras 1 och DNA-ligas.  
 
b) Polymeras 1 har en 5-3-exonukleas-aktivitet, den kommer att bryta upp RNA-primerna på Okazakifragmenten i 5-3-riktning. Den kommer också byta ut RNAt mot korresponderande DNA. För att detta ska ske korrekt har den även en 3-5-exonukleas-aktivitet som kan bryta fosfodiesterbindningar om fel nukleotid sätts på.
 
Ligaset kommer att reparera "nicks", alltså små mellanrum som kommer finnas mellan det nysyntetiserade DNAt som tagit primerns plats och det "äldre" DNAt. Detta gör ligaset genom att skapa en fosfodiesterbindning mellan nukleotiderna, detta sker med hjälp av ATP.

Fråga 16

Which basic building blocks is the ribosome made of? / Vad är ribosomen huvudsakligen uppbyggd av?

Answer

 
It is made of rRNA and proteins. rRNA is in the center of both the large subunit and the small subunit. The proteins are more in the periphery.
 
As described the ribosome has a large and a small subunit. In prokaryotes the small subunit is 30S and the large is 50S – they together form the 70S ribosome. In eukaryotes the ribosome is a bigger, the small subunit is 40S and the bigger is 60S – they form the 80S ribosome.
 
The small subunits is where the t-RNA´s anticodon pairs with the codon on the RNA strand, in the large subunit the peptide-bond is formed.

Fråga 17

The coupling of ATP synthesis to a glycolytic reaction is described below.

PEP + H₂O → pyruvate + Pi (ΔG = −78 kJ/mol)
ADP + Pi → ATP + H₂O (ΔG = +55 kJ/mol)

PEP + ADP → pyruvate + ATP (ΔG = −23 kJ/mol)

Which of the following statements is correct for the reaction ADP + Pi → ATP + H₂O?
Välj ett alternativ:

  • The reaction is exergonic and thermodynamically unfavorable.
  • The reaction is endergonic and thermodynamically favorable.
  • The reaction is endergonic and thermodynamically unfavorable.
  • The reaction is exergonic and thermodynamically favorable.

(Flervalsfråga; valt alternativ ej markerat i textversionen.)

Fråga 18

Vid syntes av DNA eller RNA måste var och en av de nukleotider som ska adderas till den växande strängen ha tre fosfatgrupper på sig. Man får ingen reaktion om det bara sitter en eller två fosfatgrupper på nukleotiderna. Förklara varför de tre fosfatgrupperna behövs. (Max 150 ord.)

Svar

 
Nukleotider kopplas ihop med fosfodiesterbindningar. Bildningen av denna bindning är termodynamiskt ofördelaktig eftersom att entropin minskar – reaktionen kräver tillförd energi. Fosfatgrupperna på nukleotiden är kopplade med mycket energirika fosfoanhydridbindningar. När dessa hydrolyseras frigörs mycket energi.
 
När nukleotiden ska binda in kommer då två av fosfatgrupperna att släppa – först frigörs det energi när de bryter från det ena fosfatet (som fortfarande sitter på nukleotiden) – och sedan ännu mer energi när bindningen bryts mellan de två frigjorda fosfatgrupperna sinsemellan. Med hjälp av denna energi kan man då driva den energikrävande processen av att skapa en fosfodiesterbindning mellan den nya nukleotiden och den som redan finns på DNA/RNA-strängen.
 
För att få tillräckligt med energi för att driva fosfodiesterbindningen behöver man alltså bryta två fosfoanhydridbindningar m.h.a. hydrolys. Därför krävs det totalt tre stycken fosfat (två släpps av och en hamnar i DNA/RNA-skelettet).

Fråga 19

(Diagram över [A] som funktion av tid med t₀, t₁, t₂ – se original.)

Diagrammet ovan visar koncentrationen av ämnet A som funktion av tiden i en reaktion där A omvandlas till ämnet B i närvaro av en låg koncentration av ett enzym som katalyserar reaktionen. Enzymet tillsattes omedelbart efter tiden t₀.

Vi upprepar nu försöket på samma sätt, men med den skillnaden att vi nu tillsätter 10 gånger högre koncentration av enzymet omedelbart efter tiden t₀. Ange för var och en av tidpunkterna t₀, t₁ och t₂ om [A] kommer att vara högre, lägre eller oförändrad jämfört med i diagrammet ovan. Ange också en motivation till ditt svar vid varje tidpunkt. (Max 150 ord.)

Svar

 
t₀ kommer att vara oförändrad. Detta pga att utgångskoncentrationen av A inte kommer att minska bara för att man adderar mer enzym.
 
t₁ kommer vara lägre. Detta pga att enzymet katalyserar reaktionen – den kommer ske mycket snabbare – A kommer att bildas till B snabbare när man tillsätter mer enzym – därför sänks koncentrationen av A snabbare.
 
t₂ kommer även den att vara oförändrad eftersom man i kurvan ser att reaktionen vid den tidpunkten uppnått jämvikt (koncentrationen förändras inte). Enzymer påverkar inte jämviktskonstanten – alltså vid vilket förhållande mellan koncentrationerna av A och B som reaktionshastigheten av A→B och B→A är lika. Därför kommer koncentrationen av A vid jämvikt (t₂) inte att påverkas av ökad koncentration av enzym.

Fråga 20

Ge ett exempel på och förklara mekanismen bakom en förändring i metabolismen som sker vid högintensivt muskelarbete för att vi ska bli bättre på att utföra anaerob glykolys framöver. (Max 120 ord.)

Svar

 
Högintensivt muskelarbete kommer leda till syrebrist, när detta sker kommer transkriptionsfaktorn HIF-1 att aktiveras. Den kommer att stimulera ökad produktion av glukostransportörer, enzymer i glykolysen och även aktivera VEGF. VEGF ökar vaskulariseringen av vävnaden – mer blodkärl. Detta gör att musklerna kommer i kontakt med fler blodkärl och därmed mer glukos. Den ökade mängden glukostransportörer gör att cellerna kan ta upp glukos i större mängder när det behövs. Ökad mängd enzymer i glykolysen gör att musklerna kan ta hand om glukoset och omvandla det till energi i större utsträckning när det behövs. Vid anaeroba förhållanden kan musklerna bara använda sig av glykolys – genom HIF-1 blir de bättre på att ta upp glukos och bättre på att utnyttja den.

Fråga 21

Förklara varför utbytet av ATP från en glukos som genomgår aerob katabolism inte alltid blir detsamma. (Max 120 ord.)

Svar

 
Hur mycket ATP man får beror på vilken transportör som används för intaget av de 2 NADH till mitokondrien som tillverkats vid glykolys.
 
Om glycerol-3-fosfatshunten används, där kommer NADH genom ett mellansteg donera sina elektroner till FAD som befinner sig i komplex 2 i elektrontransportkedjan. Därav kommer 2 st NADH inte att donera några elektroner till komplex 1 vilket skulle ha resulterat i utpumpandet av 2×4 väten som i sin tur skulle resulterat två mer ATP genererade.
 
Om istället malat-aspartatshunten användas kommer inte två ATP att förloras. Där kommer NADH reducera oxaloacetat till malat → transporteras in i mitokondrien → omvända reaktionen sker → NAD⁺ i mitokondrien blir NADH → donerar elektroner till komplex 1 → inga protoner "tappas", två "extra" ATP.

Fråga 22

Pyruvatdehydrogenaskomplexet spelar en central roll i metabolismen och är därmed reglerat på flera nivåer. (Max 120 ord.)

A) Vad gör att komplexet har en central roll i metabolismen?
B) Ange summaformeln för de reaktioner som katalyseras av komplexet.
C) En typ av reglering av komplexet är av feedforward-typ. Vad innebär feedforwardreglering, vad ger feedforwardreglering av komplexet och hur? Rita gärna.

Svar

 
a) Eftersom att den omvandlar pyruvat till acetyl-CoA – ett irreversibelt steg – glukoneogenes kan ej ske (eftersom pyruvat omvandlats).  
 
b) Pyruvat + CoA + NAD⁺ → Acetyl-CoA + CO₂ + NADH + H⁺  
 
c) PDC kommer att feedforward-stimuleras av pyruvat. Feedforwardreglering innebär att en metabolit i något steg innan det aktuella steget kommer att reglera den aktuella reaktionen. Stor mängd pyruvat – det finns tillräckligt – pyruvat inhiberar PD-kinas (enzym som fosforylerar och därmed inhiberar PDC) – PDC är ej fosforylerat och därmed aktivt. Pyruvatet signalerar alltså att det finns tillräckligt pyruvat – bättre att omvandlas till acetyl-CoA för andra användningsområden.

Fråga 23

Rangordna nedanstående komponenter i andningskedjan från lägst till högst redoxpotential.

Lägst:
Näst lägst:
Näst högst:
Högst:

  • FADH₂
  • Cytokrom C
  • Fe i heme a₃ i komplex IV
  • O₂

(Drag-och-släpp-fråga; ordning ej markerad i textversionen.)

Fråga 24

I aerob katabolism kommer glukos att passera ett flertal steg innan det oxideras fullständigt. I vilken ordning kommer följande intermediärer: alfaketoglutarat, 3-fosfoglycerat, glyceraldehyd 3-fosfat, oxalacetat?

1:
2:
3:
4:

  • glyceraldehyd 3-fosfat
  • 3-fosfoglycerat
  • alfaketoglutarat
  • oxalacetat

(Drag-och-släpp-fråga; ordning ej markerad i textversionen.)

Fråga 25

Vilken är den huvudsakliga funktionen av glykogen i levern respektive skelettmuskulaturen? Ange även den huvudsakliga orsaken till denna skillnad samt vilken slutprodukt som bildas vid fullständig glykogenolys i respektive vävnad.

Svar

 
Glykogen i levern fungerar som en glukosreserv för blodet – man vill kunna sänka blodglukosen om den är för hög – glykogen bildas – och kunna höja den om den är för låg – glykogen bryts ner – glukos släpps ut i blodet.
 
I muskler fungerar glykogen som en glukosreserv för muskeln själv. Om det behövs ATP pga muskelarbete kommer glykogen att brytas ned och gå in i glykolysen.
 
Anledningen till att bara levern kan skicka ut glukos till blodet är för att den har enzymet glukos-6-fosfatas i ER. Vid nedbrytning av glykogen kommer glukos-1-fosfat bildas → sedan isomeriseras detta m.h.a. fosfoglukosmutas (sker i både muskler och lever) till glukos-6-fosfat. Detta är den slutgiltiga produkt som bildas i glykogenolys i muskler → den kan gå in i glykolys eller andra metabola vägar. Glukos-6-fosfat kan dock inte transporteras ut ur cellerna. För att göra detta måste den omvandlas till glukos. Det är vad glukos-6-fosfatas-enzymet gör, den tar bort fosfatgruppen med hjälp av hydrolys. Då kan glukos släppas ut i blodet och transporteras till andra vävnader. Glukos är alltså slutprodukten i lever.
 
Sammanfattat är alltså anledningen till varför glykogen har olika funktioner i muskler och lever för att lever innehåller enzymet glukos-6-fosfatas medan muskler inte innehåller detta enzym. Detta enzym möjliggör att glukos kan släppas ut i blodet och inte endast användas i den egna cellen.

Fråga 26

Under vilka omständigheter sker bildning av ketonkroppar. Varför sker detta? Beskriv den molekylära mekanismen.

Svar

 
Bildning av ketonkroppar sker vid svält/fasta men kan även ske vid diabetes typ 1. Vid båda dessa tillstånd kommer det finnas en låg nivå av insulin i blodet. Vid svält för att glukoshalten är mycket låg – vid diabetes typ 1 för att pankreas ej kan producera insulin. Levern kommer att tolka de låga nivåerna av insulin som att kroppen svälter – den kommer genomföra mycket glukoneogenes för att bilda glukos för att släppa ut till kroppens vävnader. Vid glukoneogenes används oxaloacetat – när levern kör glukoneogenes i högvarv kommer den därför nästan helt ta slut. Den behövs även för att slås ihop med acetyl-CoA för att kunna påbörja citronsyracykeln. Vid avsaknad av oxaloacetat kommer därav acetyl-CoA att ansamlas – den kommer då att brytas ner till ketonkroppar. Dessa är vattenlösliga (till skillnad från lipider) och kan därav ta sig igenom blod-hjärnbarriären. Hjärnan kan då omvandla ketonkropparna till acetyl-CoA och använda det som energi. Hjärnan tar dock endast upp dessa vid svält (då finns ju ingen glukos i blodet) men inte vid diabetes (då är glukoshalten hög).
 
Bildningen av ketonkroppar är alltså ett sätt att se till att hjärnan får energi vid svält. Vid svält kan andra celler bilda energi m.h.a lipider men det kan inte hjärnan eftersom dessa inte kan passera blod-hjärnbarriären. Vid svält (lågt glukos) måste därför hjärnan få energi på annat sätt än glukos. Detta sker genom bildningen av ketonkroppar.

Fråga 27

Vilket/vilka av följande påståenden är helt korrekta avseende kolesterolets omsättning och funktion i kroppen?
Välj ett eller flera alternativ:

  • Merparten av kroppens kolesterol härrör från födointag, ny-syntes av kroppens celler bidrar normalt i liten utsträckning.
  • Kolesterol utsöndras normalt sett via levern (gallan) i form av gallsyror och, i mindre utsträckning, fritt kolesterol.
  • Kroppens enda sätt att göra sig av med kolesterol är genom utsöndring via njurarna (efter konjugering till aminosyran glycin i levern).
  • Kolesterolets funktioner inkluderar bl.a. att vara utgångsmaterial i syntesen av steriodhormoner.

(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)

Fråga 28

ALAT är ett kliniskt mycket viktigt enzym. Beskriv reaktionen enzymet katalyserar samt vad en ökad plasmakoncentration av enzymet vanligen indikerar.

Svar

 
ALAT – alaninaminotransferas. Enzymet utför en transaminering – glutamat slås ihop med pyruvat – aminogruppen från glutamat överförs till pyruvat – pyruvat blir då alanin och glutamat alfaketoglutarat. ALAT kan även genomföra omvänd reaktion.
 
ALAT är vanligtvis ett intracellulärt enzym, om man uppmäter en hög koncentration av detta antyder det på att det läckt ut ur cellerna. Detta indikerar därav på vävnadsskada. ALAT finns i hög utsträckning i levern. Därför kan man se höga koncentrationer av ALAT i plasma vid många typer av leversjukdomar t.ex. hepatit.

Fråga 29

Vilket/vilka av följande påståenden relaterade till pentosfosfatvägen är korrekt/korrekta?
Välj ett eller flera alternativ:

  • Ribulos 5-fosfat kan bildas i både den oxidativa och icke-oxidativa fasen av pentosfosfatvägen.
  • I röda blodkroppar är pentosfosfatvägen essentiell för att upprätthålla ett funktionellt glutation-system och därmed ett fullgott skydd mot reaktiva syreföreningar.
  • Reaktionerna i pentosfosfatvägens oxidativa fas är fullt reversibla.
  • Pentosfosfatvägens samtliga reaktioner sker i cytoplasman.

(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)

Fråga 30

Vilket/vilket av följande påståenden relaterade till nukleotiders nedbrytning är korrekt/korrekta?
Välj ett eller flera alternativ:

  • Xantinoxidas är ett viktigt enzym involverat i nedbrydning av purin-nukleotider.
  • Delar av pyrimidinbasers kolskelett kan utnyttjas som energikälla.
  • Bindningen mellan nukleosiders sockerstruktur och kvävebas klyvs genom hydrolys när nukleosider bryts ned.
  • Urinsyra (urat) innehåller merparten av de kväveatomer som ingår i purinbaser.

(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)

Fråga 31

Beskriv översiktligt hur heme bryts ner och utsöndras.

Svar

 
Heme kommer först att bilda biliverdin – sedan bildas bilirubin – sedan bildas bilrubin. Bilirubin är en hydrofob molekul – kan inte transporteras fritt i blodet – därför kommer den i levern att konjugeras med två stycken syror, glukaronsyror – bilrubin bildas som är amfipatisk och en mer vattenlöslig molekyl. Den kommer därmed att utsöndras genom gallan i levern → transporteras till tunntarmen → utsöndras slutligen i avföringen.

Fråga 32

Vilken typ av molekyler passerar lättast genom ett cellmembran?
Välj ett alternativ:

  • Små polära
  • Laddade
  • Stora polära
  • Stora hydrofoba
  • Små hydrofoba

(Flervalsfråga; valt alternativ ej markerat i textversionen.)

Fråga 33

Vilken/vilka av nedanstående transportörer är en antiport?
Välj ett eller flera alternativ:

  • Adeninnukleotidtranslokas
  • CFTR (Cystisk fibros transmembrane conductance regulator)
  • Na⁺/K⁺-pumpen
  • GLUT4 (glukostransportör 4)

(Flersvarsfråga; val ej markerade i textversionen.)

Fråga 34

Plasmid DNA purified from colonies grown on blue/white screening plates was verified by electrophoresis. Samples in Lanes C and D are digested by enzyme for verification whilst Lanes A and B are non-digested samples. Select the correct description/descriptions based on the gel picture below.

Välj ett eller flera alternativ:

  • The band in Lane A that migrates the furthest is in supercoiled form and we can predict its size by a comparison with the size markers.
  • The sample in Lane C has the largest size of DNA because it displays the brightest intensity under UV light.
  • By comparing Lanes C and D, we can infer that the sample in Lane D is a plasmid with an insert DNA whilst Lane C is an empty vector.
  • By comparing Lanes A and B, we can infer that the sample in Lane B is a plasmid with an insert DNA whilst Lane A is an empty vector.

(Flersvarsfråga; i originalbilden är första påståendet felmarkerat, de två sista rättmarkerade.)

Fråga 35

Du sätter upp en studie för att avgöra om människor som migrerar löper en ökad risk att utveckla schizofreni jämfört med icke-migranter. Din nollhypotes är således följande: ”Risken att utveckla schizofreni är densamma bland migranter och icke-migranter”. Du genomför studien, sammanställer resultaten och utför ett statistiskt test för att avgöra om den eventuella skillnaden är statistiskt signifikant. När kan du förkasta nollhypotesen med viss säkerhet?
Välj ett alternativ:

  • Om det statistiska testet framställer ett p-värde ≥ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden innehåller siffran 0.
  • Om det statistiska testet framställer ett p-värde ≤ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden innehåller siffran 0.
  • Om det statistiska testet framställer ett p-värde ≤ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden inte innehåller siffran 0.
  • Om det statistiska testet framställer ett p-värde ≥ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden inte innehåller siffran 0.

(Flervalsfråga; valt alternativ ej markerat i textversionen.)