3.5 Histologi GI

Kurslitteratur

Slemhinna: epitel, basalmembran, lamina propria och vanligtvis submucosa.
Munslemhinna: flerskiktat oförhornat skivepitel med lamina propria och submukosala spottkörtlar.
Läpp: övergång från hud → vermilion → munslemhinna.
Tunga: flerskiktat skivepitel, tvärstrimmig muskulatur, papiller (filiforme, fungiforme, circumvallata, foliatae), Von Ebners serösa körtlar och smaklökar.
Tänder: emalj, dentin, cement, pulpavävnad, periodontalligament samt odontoblast/ameloblast-utveckling.
Stora spottkörtlar: parotis (serös), submandibularis (seromukös), sublingualis (mukös); acinus, intercalated/striated ducts, myoepitel och Gianuzzis halvmånar.
Tonsiller: tonsilla palatina med lymffolliklar, kryptor och exokrina körtlar.

Grundplan: mucosa (epitel, lamina propria, muscularis mucosae), submucosa (Meissners plexus), muscularis externa (Auerbachs plexus) och adventitia/serosa (mesotel, MALT).
Esofagus: flerskiktat skivepitel, övergång från skelett- till glattmuskulatur och submukösa körtlar.
Ventrikel: foveolae, tubulära körtlar med mukösa halsceller, parietal-, huvud- och enteroendokrina celler; regional variation (cardia, fundus, corpus, pylorus).
Tunntarm: plicae circulares, villi, Lieberkühn-kryptor, enterocyter med mikrovilli, bägarceller, Panethceller, stamceller, lactealer, fenestrerade kapillärer, Brunners körtlar, GALT/Peyers plack.
Tjocktarm: raka kryptor utan villi, rikligt med bägarceller, taeniae coli/haustra, interna och externa sfinktrar.

Lever: lobuli med portatriad (a. hepatica, v. portae, gallgång) och centralven; sinusoider, Kupfferceller, Ito-celler.
Gallblåsa och gallvägar: enkel cylinderepitel, lamina propria, avsaknad av submukosa, muskularis och adventitia/serosa; ductus hepaticus/cysticus/choledochus.
Pancreas: exokrin del (serösa acini, intercalated ducts, inga striated ducts, zymogengranula) och endokrin del (Langerhansöar med alfa-, beta-, delta-, PP-celler; fenestrerade kapillärer).