Filip Olow
Rörelseapparatens anatomi
Efter godkänd kurs ska studenten kunna: Redogöra för organsystemens makro-och mikroanatomi, väsentligaste funktioner och samverkan på en grundläggande nivå Tillämpa korrekt terminologi avseende cellers och vävnaders struktur och funktion samt anatomiska strukturer Uppvisa förmåga att på levande människa palpera konturerna av ett antal ytliga muskler och demonstrera projektionen av några inre organ på hudytan
Anatomisk terminologi
Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Förklara anatomiska termers uppbyggnad: exempel på betydelsen av de olika orden i en treordsterm Redogöra för den anatomiska grundställningen Redogöra för betydelsen av följande lägestermer samt använda dessa i sitt korrekta sammanhang:
- Ventral, dorsal, caudal, craniell, medial, lateral, proximal, distal, dexter, sinister, superior, inferior, anterior, posterior, profundus, superficialis, magnus, major, maximus, parvus, minor, minimus. Använda följande termer för anatomiska strukturer på ett korrekt sätt:
- Musculus (m.), os, nervus (n.), arteria (a.), vena (v.) Se även
- Termers uppbyggnad
- Anatomisk grundställning
- Läges- och riktningsbegrepp
- Strukturella prefix
- Rörelseplan och axlar
- Kinematisk terminologi
- Kontraktionstyper och roller Redogöra för de tre rörelseaxlarna (fronta/transversal/horisontall, sagittal och vertikal/longitudinell) och de tre planen (transversal, frontal och sagittal), samt använda dessa för att ange orientering i rymden. Använda följande anatomiska termer för kinematik:
- Flexion / extension
- Abduktion / adduktion
- Lateralflexion
- Inåtrotation / utåtrotation
- Palmarflexion
- Plantarflexion
- Dorsalflexion Beskriva en rörelse i termer av rörelseaxel, rörelseplan och rörelseriktning. Ge exempel på olika ledtyper (gångjärnsled, kulled, vridled) samt redogöra för deras respektive funktion (rörelseaxlar och rörelser) Beskriva skillnaderna mellan koncentrisk, excentrisk och isometrisk kontraktion Redogöra för och använda termerna agonist, synergist, antagonist
Rörelseapparatens principer
Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Reogöra för hur relationen mellan muskelns läge i förhållande till ledens rörelseaxlar och överföring av kraft till skelettet ger upphov till rörelse. Anatomiska strukturer: Beskriva/känna igen form och läge, beskriva funktion Redogöra för rörelsesystemets komponenter Redogöra för likheter och skillnad mellan tvärstrimmig muskel, hjärtmuskel och glatt muskel på ett översiktligt plan med fokus på deras egenskaper och förekomst i kroppen Redogöra för skelettmuskelns uppbyggnad (muskelursprung, muskelfäste, muskelhuvud, fjäderformad, spolformad) Redogöra för vävnaderna ben, brosk och bindväv med avseende på var dessa förekommer i rörelseapparaten Redogöra för skelettdelars uppbyggnad och arkitektur (spongiöst och kompakt ben + benmärg), samt terminologi för att beskriva delarna av dessa (epifys, fys, metafys, diafys) Redogöra för synnovialledens uppbyggnad, dess viktigaste komponenter och deras grundfunktioner. Ge exempel på bindvävsfogar och broskfogar Känna till bursor och senskidor samt deras form och funktion Se även
Rörelseapparatens ben, leder och muskler
Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Redogöra för följande anatomiska strukturer: Samtliga skelettets ben enligt följande kategorier: Kunna beskriva i detalj: femur, humerus, coxae, vertebra thoracalis, vertebra lumbalis, vertebra cervicalis, pelvis (coxae, sacrum och coccygis) Kunna peka ut: Samtliga övriga längre rörben. Costae. Columna vertebralis regionala anatomi. Kranialben: Os frontale, os parietale, os occipitale, os temporale, os maxilla, mandibula, os zygomaticum, os nasale, os lacrimale, os sphenoidale (i skallbas och orbita) os ethmoidale (i skallbas och orbita). Regional anatomi i hand och fot (Carpus, metacarpus, tarsus, metatarsus, digiti mani et pedi) Känna till ungefärligt läge: Små ben i hand och fot. Övriga kranialben (som ej nämnts ovan). Ett urval av kroppens leder (Kunskapsmålen för artrologi är kopplade till kunskapsmålen för osteologi. Principiellt skall studenten kunna redogöra för leder motsvarande den detaljnivå som gäller för de ben som ingår i leden). Kunna beskriva i detalj, inklusive i kursen ingående muskler som verkar över leden (se muskeltabellen): knäled, höftled, axelled, armbågsled. Kunna peka ut: handled. fotled. Proximala, intermediära och distala interphalangealleder i övre och nedre extremitet. ryggradens mellankotsleder. Käkled. Känna till ungefärligt läge: Costovertebrala leder. Övriga leder i hand och fot. Ett urval av kroppens muskler Dessa muskler sammanfattas i bifogad muskeltabell. För varje muskel skall studenten kunna redogöra för: Läge (ursprung och fäste beskrivs med: benets namn på latin och vilken del av benet på svenska) och funktion (viktigaste rörelse och led som rörelsen görs i). Se Muskler för exempel och länkar.