Johans Anteckningar

sinnesorgan

SINNESORGAN (ÖGA ÖRA)

SINNESORGAN (ÖGA ÖRA) (Kapitel 24 och 25)

1. ÖGAT och ÖGONBULBEN (kapitel 24; plate 104 - 107)

Vid makroskopisk inspektion ser man ögonbulbens yttre cirkulära begränsning med dess lager (tunikor), som är 3 till antalet: 1) cornea och sclera, 2) uvea, samlingsnamn för ögats vaskulära delar och består av iris, ciliarkroppen och choroidea, samt 3) retina. Linsen ser man i ögats främre del. Tre olika hålrum finns i ögat: 1) främre ögonkammaren, mellan cornea och iris, 2) bakre ögonkammaren, mellan iris och lins, samt 3) glaskroppen, stora hålrummet. Mikroskopiskt urskiljer man lager och celltyper i flera olika strukturer.

Cornea - hornhinnan (Fig 24.4) utgör begränsning i ögats främre pol och här ser man utifrån:

  1. Epitelcellslager, flerskiktat skivepitel.

  2. Bowmans membran. Homogent lager av kollagena trådar. Viktigt för corneans stadga samt utgör ett skydd mot infektioner.

  3. Tjockt stroma. Ca 60 lameller kollagena trådar. Mellan lamellerna finns fibroblaster. Viktig för ögats transparens.

  4. Descements membran, ett nätverk av fibrer och porer, förtjockat basalmembran.

  5. Endotel, enskiktat skivepitel. Metabolt utbyte mellan cornea och främre ögonkammaren.

Cornean/hornhinnan övergår lateralt i sclera - senhinnan, som omsluter resten av bulben och utgörs av stram bindväv. Vid sclerans yttre gräns kan ibland ögonmusklernas fästen ses.

Iris (Fig 24.7; 24.8) består av ett främre ”blad” med lucker bindväv och melanocyter samt ett bakre ”blad” med två lager pigmenterat kubiskt epitel. Få melanocyter ger blå ögonfärg, ökad pigmentering förändrar ögonfärgen mot grönblått, grått och brunt. Iris övergår lateralt i corpus ciliare - ciliarkroppen (Fig 24.7) som utgörs av talrika glatta muskelceller med insprängda melanocyter. Från ciliarkroppen utgår ciliarutskotten, vilka utgörs av veckbildningar täckta av två lager kubiskt epitel, varav det ena (mot muskelcellerna) är pigmenterat. Ciliarkroppen övergår bakåt i choroidea.

Linsen (Fig. 24.8b, 24.16) hittas lätt i preparatet och man ser de koncentriskt arrangerade linsfibrerna. Linsen avgränsas av en linskapsel, ett förtjockat basalmembran. På framsidan av linsen finns det enskiktade kubiska linsepitelet (under linskapseln).

I ögats bakre pol studerar man med fördel sclera, choroidea, och retina. Ytterst ligger sclera, som består av stram bindväv. Innanför ligger choroidea - åderhinnan, som består av bindväv, blodkärl och melanocyter**.** Innanför choroidea ligger retina.

Retina (plate105; Fig 24.9) består av följande lager utifrån och in:

  1. Pigmentepitel, enskiktat kubiskt epitel. Utgör en blod-retina-barriär.

  2. Tappar och stavars ljuskänsliga segment

  3. Membrana limitans externa, yttre gränsmembran, mycket tunt. Zonula

adherens mellan Müllerceller och fotoreceptorernas yttre segment.

  1. Yttre kärnlagret, tappars och stavars kärnor.

  2. Yttre plexiforma skiktet, Tappars och stavars utskott, samt utskott tillhörande horizontalceller och bipolära celler.

  3. Inre kärnlagret, cellkroppar tillhörande bipolära neuron, horisontalceller, amakrina celler och Müllerceller (en typ av gliaceller).

  4. Inre plexiforma skiktet, utskott tillhörande amakrina celler, bipolära celler och ganglieceller.

  5. Gangliecellslagret. Cellkroppar till ganglieceller.

  6. Nervfiberlagret. Axon tillhörande gangliecellerna som leder information från retina till hjärnan. Axonen är icke myeliniserade.

  7. Membrana limitans interna, inre gränsmembran, mycket tunt. Müllercellernas basalmembran.

Innanför retina finns glaskroppen, den är löst fäst mot membrana limitans interna. En strukturlös gel som är transparent.

NE29 helt öga; NE31 nervus opticus (plate 105). Myeliniserade, tunna axon omgivna av meningier.

2. INNERÖRAT (kapitel 25; plate 108 och 109; Fig 25.13; 25.16, 25.19)

Preparatet visar cochlea med 5-6 tvärsnitt av Cortiska organet. I vissa preparat ses även en del av vestibularisapparaten med ampulla. I cochleans centrum ser man modiolus, som utgörs av spongiöst ben (oftast ljusblått), nervus cochlearis, hörselnerven, samt ganglion spirale, spiralgangliet, som består av bipolära neuron.

I varje vindling av cochlea ser man tre hålrum:

Scala vestibuli, som begränsas neråt av membrana vestibularis (Reissners membran).

Scala media, som begränsas neråt av membrana basilaris och uppåt av membrana vestibularis. Scala tympani ligger under Scala media och begränsas uppåt av membrana basilaris.

Cortiska organet, i scala media, vilar på membrana basilaris över vilket membrana tectoria/tektorialmembranet, ett tunt ljusblått membran, som oftast är uppvikt, vilar. Identifiera den inre tunneln, som omges av pelarceller, röda, som ibland är söndertrasade. Bredvid pelarcellerna/inre tunneln, mot centrum, ligger den inre hårcellen, vilande på sin falangealcell (stödjecell). På andra sidan om pelarcellerna/inre tunneln ligger 3-5 rader yttre hårceller, med yttre falangealceller (stödjeceller), Deiterceller. Yttre tunneln ligger utanför dessa och oftast lite högre upp (oftast trasig). Utanför yttre hårcellerna syns ibland Hensens celler. Scala medias lateralvägg utgörs av stria vascularis, ett flerradigt cylinderepitel (pseudostratifierat) som bildar endolymfa och ansvarar för K+- homeostasen. Scala vestibuli och scala tympani innehåller däremot perilymfa, som har en jonsammansättning lik den i blodplasma.

NE34 -Cochlea (hörselsnäckan)

Tillbaka till innehåll

Backlinks