RESPIRATIONSSYSTEMET
RESPIRATIONSSYSTEMET (kapitel 19; plate 69 - 73)
1. NÄSHÅLAN
Näshålan, utom dess tak, är beklädd med respiratoriskt epitel, ett flerradigt cylinderepitel med cilier. Bägarceller utgör hos människa 1/3 av cellpopulationen. I lamina propria finns såväl mukösa som serösa körtlar, glandulae nasales. Näshålans tak bekläds av olfaktoriskt epitel/luktepitel, med sinnesceller, stödjeceller och basalceller (plate 69¸fig 19.3**)**. Detta epitel är tjockare och bägarceller saknas. I lamina propria under luktepitelet finns Bowmans körtlar, serösa körtlar vars utförsgång passerar genom luktepitelet. Gången har ett enskiktat, lågt kubiskt epitel.
Två serier preparat finns, båda märkta RE 1: I ett preparat, från mus, finns hela näshålan med. I detta preparat finner man luktepitel i näshålans tak. Det andra preparatet innehåller enbart en bit nässlemhinna från människa med respiratoriskt epitel, lamina propria med körtlar mm.
RE1 - nässlemhinna, järntrioxyhematein-van Gieson.
2. EPIGLOTTIS (Fig. 7.11)
Epiglottis är uppbyggt av elastiskt brosk, täckt av ett flerskiktat oförhornat skivepitel med en del av undersidan täckt av respiratoriskt epitel. Det finns två olika preparatserier märkta CV12. En serie är specialfärgad för elastiska trådar, varför epitelen är svåra att urskilja. En serie är färgad med htx/eosin, här ses även epitel och andra strukturer tydligt.
CV12 - epiglottis, orcein eller htx/eosin.
3. TRACHEA (plate 71; Fig 19.6; 19.9)
Luftstrupens lumen är beklätt med ett flerradigt cylinderepitel med cilierade celler och bägarceller, dvs. respiratoriskt epitel. I submukosan finns blandade körtlar, gll. tracheales. Som en hästsko kring trachea med öppningen bakåt ligger hyalint brosk utanför submukosan. I den bakre väggen förbinds broskändarna av glatt muskulatur (m. trachealis). Organet omges av adventitia. RE2 -trachea, Htx-eosin
4. BRONKER och LUNGA (plate 72 och 73; fig 19.11, 19.14,19.20, 19.21.)
Lobarbronker och segmentbronker liknar trachea, men brosket delas upp i plattor i stället för en sammanhängande “hästsko”. Då bronkträdet delar sig minskar brosket i väggen successivt och ersätts med glattmuskel. Bronkiol kallas luftvägen när diametern efter delningar har minskat till ca 1 mm och det inte längre finns något brosk i väggen. Epitelet är i början av bronkträdet respiratoriskt epitel, som i trachea, epitelet blir sedan successivt lägre, flerradigt kubiskt sedan enskiktat. I de terminala bronkiolerna har epitelet övergått till enskiktat kubiskt epitel bestående av cilierade celler och Claraceller/Clubceller. Clubcellerna sticker upp lite ovanför de cilierade cellerna. De respiratoriska bronkiolerna har en diskontinuerlig vägg med enskiktat kubiskt epitel. Väggen avbryts av alveoler som öppnar sig mot den respiratoriska bronkiolen. Från de respiratoriska bronkiolerna grenar ductuli alveolares ut sig och slutar i alveoler, vilka bägge avgränsas av ett lager platta epitelceller, pneumocyter typ I. Pneumocyter typ II är rundade och buktar in i alveolen. Mellan alveolerna syns de talrika kapillärerna. Lungmakrofager, ligger oftast i alveolen men kan även finnas i bindväven mellan alveolerna (Fig 19.21). I anslutning till bronkiolerna ser man grenar av lungartären, samt ibland lymfoid vävnad.
RE3 -bronk. RE4 -lunga, Richardsson (plastprep).