MUSKELVÄVNAD
MUSKELVÄVNAD (kapitel 11)
Skelettmuskulatur (Plate 21, 22, 23)
Skelettmuskelcellen är en multinukleär cell = en muskelfiber. Den är packad med myofibriller, omges av ett sarcolemma (plasmamembran), samt innehåller en sparsam sarcoplasma (cytoplasma).
I ett längssnitt (CV21) syns skelettmuskelcellens kärnor omedelbart under plasmamembranet. Kärnorna är utdragna i längsriktningen och är stavformade. I muskelfibern syns den typiska tvärstrieringen med mörka A-band och ljusa I-band. Beteckningen sarkomer avser del av myofibrill mellan två Z-band och innefattar två halva I-band och det mellanliggande A- bandet.
I ett tvärsnitt (CV21) ser man buntar av muskelfibrer - fasciklar -, var och en omgiven av bindväv - perimysium. Mot ytan av muskeln går bindväven ihop till ett epimysium som omger hela muskeln. Från perimysiet utgår små stråk av bindväv som omger varje enskild muskelfiber, kallas endomysium. De cellkärnor som man ser mellan muskelfibrerna är oftast kärnor till fibroblaster och endotelceller i denna bindväv.
CV21 -skelettmuskel. Ett längsskuret och ett tvärskuret snitt ligger på varje glas. CV6 tvärskuren muskel och sena. MT1 -tunga. Tungan är uppbyggd av skelettmuskelbuntar, löpande i alla riktningar. Både längs- och tvärskurna muskelceller ses därför.
Muskelspolar (Fig 11.16) Muskelspolarna ligger i perimysiet och ses insprängda mellan de vanliga muskelcellerna. De utgörs av 4 till 12 specialiserade små muskelceller, (intrafusala fibrer) omgivna av en kapsel. I preparatet finns även axonbuntar och blodkärl. Blanda inte ihop dessa strukturer med muskelspolarna.
NE27 -tvärstrimmig muskel med muskelspole.
Motoriskt nervändslut (Fig 11.13; 11.14) Preparatet NE26 består av en liten muskel som har dissekerats isär utan att nerverna skadats. Nerverna har färgats svart. Man ser en mörk nerv som grenar sig mot en bakgrund av tvärstrimmiga muskelfibrer. På några ställen ser man hur en axon breder ut sig druvklaselikt i ett antal svarta prickar, nervändslut.
NE 26-nervändslut i muskulatur
Hjärtmuskulatur (Plate 24, 25 och 32; Fig 11.19; 11.20; 11.21; 11.22)
Denna muskeltyp är också tvärstrierad. De flesta hjärtmuskelceller har en central kärna och en del hjärtmuskelceller har två kärnor. Cellerna är korta och grenade, som ett Y och har mindre diameter än en skelettmuskelcell. Hjärtmuskelcellerna hålls samman av specialiserade cellförbindelser och bildar ett nätverk. Cellförbindelserna syns ibland som väl färgade band - glansstrimmor - i HK2 och KH7, (eng. intercalated discs). Vid glykogenfärgning/PAS syns stora blåröda till violetta celler, Purkinjefibrer (HK7) (plate 25, Fig 13.10). Notera den mycket höga kapillärtätheten i hjärtmuskelvävnad, endotelcellskärnor ses mellan hjärtmuskelcellerna.
HK1 -hjärtmuskel, Htx-eosin. HK2 - hjärtmuskel, Häggquist. HK7 -hjärtats retledning, Purkinjeceller, Hotchkiss.
Hjärtmuskel med pigment - På ömse sidor av kärnan i cellers längdriktning finns i dessa celler, gulaktigt lysande korn, som utgörs av lipofuchsin, gult ålderspigment, dvs. upplagrat avfallsmaterial. HK5 (hjärtmuskel, Htx-eosin).
Glattmuskulatur (plate 26; 11.23)
Glattmuskulatur är uppbyggd av mononukleära celler med central kärna. Den är inte tvärstrierad. Cellerna ligger tätt ihop. I ett längssnitt är cellerna långsmala och orienterade i samma riktning, med en spolformad eller lite korkskruvsvriden kärna (om den fixeras under kontraktion). I ett tvärsnitt är cellerna oregelbundet runda, olikstora, med runda kärnor som syns i de celler där snittet gått genom cellkärnan. I preparat från tunntarm och rectum bildar muscularis externa två lager, ett där cellerna är längsskurna, ett där cellerna är tvärskurna.
GI10 -jejunum. GI 20 rectum. NU8 - vesica urinaria, Htx-v. Gieson. KG8 -uterus, Htx-eosin.
HK6 -muskelartär och muskelven -femoralkärl (plastprep).