KVINNLIGA GENITALIA
KVINNLIGA GENITALIA (kapitel 23; plate 92 - 101)
- OVARIUM (Äggstock) (plate 92 -94; Fig 23.3- 23.7)
Ovariets yta täcks av ett germinalepitel, ett kubiskt epitel som blir lägre med ökande ålder. Under epitelet finns ett lager med kraftig kollagen bindväv, tunica albuginea. Själva parenkymet är uppdelat i märg och bark. Märgen eller zona vasculosa består av kärlrik, lucker bindväv. Barken upptar större delen av organet och består av ett stroma (kompakt cellrik bindväv) samt folliklar i varierande stadier av mognad:
1: Primordialfollikel, talrikt förekommande längs ovariets periferi. Dessa folliklar är små och ljusa. Består av en oocyt omgiven av ett lager platta follikelceller och ett basalmembran.
2: Tidig primärfollikel, har ett lager kubiska till cylindriska granulosaceller.
3: Sen primärfollikel, granulosacellerna ligger här i 2 eller flera skikt. Granulosacellerna närmast äggcellen är arrangerade likt en strålkrans, corona radiata. Närmast oocyten har en starkt färgbar, sockerrik zon utvecklats, zona pellucida.
4: Sekundärfollikel, bland granulosacellerna, börjar sprickor uppträda. Dessa fylls med vätska och ett vätskefyllt hålrum, antrum, bildas. Vätskan kallas liquor folliculi. Runt follikeln bildas theca folliculi bestående av bindväv organiserat i dels ett yttre lager av stram, kapselliknande bindväv, theca externa, dels ett inre, mer luckert lager, theca interna.
5: Graafs follikel eller tertiärfollikel. Follikeln begränsas utåt av teca externa och theca interna. Innanför detta lager finns granulosacellerna med sitt basalmembran, stratum granulosum. Ett stort antrum finns. Excentriskt i granulosalagret ligger oocyten omgiven av zona pellucida och granulosaceller. Lagret av granulosaceller närmast oocyten kallas corona radiata. Hela detta komplex med oocyt och omgivande strukturer, vilka buktar in likt en kudde i antrum, kallas cumulus oophorus.
Efter ovulationen utvecklas corpus luteum ur resterna av follikeln och omgivande theca interna. Om befruktning sker, kvarstår denna och bildar hormon. Corpus luteum (plate 94; Fig 23.10) består av en central stjärnformad kavitet, till en början innehållande fibrin men som så småningom ersätts av lucker bindväv. Kaviteten är omgiven av ett tjockt, veckat lager av granulosa luteinceller, utvecklade ur stratum granulosum. Dessa celler är stora med ljus vakuoliserad cytoplasma och stor ljus, rund kärna. Runt granulosa luteincellslagret finns ett lager theca luteinceller, utvecklade ur theca interna. Dessa celler är mindre, med mindre och mörkare kärna jämfört med granulosa luteincellerna. Bindväv från theca externa omger corpus luteum. Om oocyten inte befruktas får man en corpus luteum menstrualis som efter ett par veckor ombildas till corpus albicans (Fig 23.13), ett bindvävsärr som försvinner helt.
De folliklar som ej når det sista stadiet i utvecklingen, tillbakabildas till atretiska folliklar. Under det atretiska förloppet invaderas stratum granulosum av inväxande kärl och bindväv. Granulosacellerna löses upp, basalmembranet mellan granulosacellerna och theca interna förtjockas till ett kraftigt färgbart s.k. glasmembran, varefter hela follikeln degenererar och försvinner. Observera att merparten av alla folliklar kommer att tillbakabildas. Folliklar kan gå i atresi i vilket utvecklingsstadium som helst och man finner därför atretiska folliklar av mycket skiftande utseende. Enbart större antrala folliklar bildar ett synligt corpus atreticum. Så småningom försvinner den atretiska follikeln helt.
KG1 -ovarium, Htx-eosin. KG2 -ovarium, Richardson (plastprep). KG3 -ovarium, överårigt, Htx-eosin, här ses stora corpus albicans, inga folliklar. KG4 -ovarium, Htx-eosin (plastprep).
- TUBA UTERINA (Äggledare) (plate 95; Fig 23.14)
Tuba uterina är ett rör med veckat lumen. Epitelet är enskiktat cylindriskt. Två celltyper förekommer, en cilieförsedd och en sekretorisk typ. Ibland ses även basala intraepiteliala lymfocyter. I ampulla bildar lamina propria primär-, sekundär- och tertiärveck bestående av ganska rikt vaskulariserad lucker bindväv. Muskularislagret består av ett inre cirkulärt, kraftigt lager och ett yttre längsgående, tunnare lager.
Jämförelse mellan tuba uterinas avsnitt:
| Ampulla | Isthmus |
|---|---|
| höga, rikligt förekommande veck, stort lumen, cilieförsedda celler dominerar, tunn muskularis | lägre, färre veck, mindre lumen, sekretoriska celler dominerar, tjock muskularis |
KG5 -tuba uterina, ampulla. KG6 -ampulla tuba uterina, azan. KG7 -isthmus tuba uterina, azan.
3. UTERUS (Livmodern) och CERVIX (Livmodershalsen) (plate 96 - 98; Fig 23.15; 23.17; 23.20-23.23)
Endometriet, uterus slemhinna, består av ett enskiktat cylindriskt, delvis cilieförsett, epitel och lamina propria. Från epitelet tränger tubulära, basalt förgrenade körtlar ned i lamina propria, glandulae uterinae. Mellan körtlarna finns spiralartärer. Slemhinnan är uppdelad i tre lager. Överst zona compacta, därunder zona spongiosa. Dessa två lager kallas tillsammans zona functionalis och avstöts vid menstruation. Underst, närmast muskellagret, finns zona basalis, som ej genomgår några förändringar under menstruationscykeln. Från detta lager nybildas slemhinnan efter menstruationen. Muskellagret, myometriet, är ett kraftigt lager dominerat av glatt muskulatur, uppdelat i diffust avgränsade skikt med olika fiberriktningar. Ytterst finns perimetriet med serosa. Detta lager är dock oftast inte med i våra preparat.
Cervix slemhinna skiljer sig från övriga uterus. Den har stora och grenade körtlar, men inga spiralartärer. Slemhinnan är 2-3 mm tjock och ändras ytterst lite under menstruationscykeln, den stöts heller inte ut vid menstruation som resten av uterus slemhinna. Däremot ändras körtlarnas funktion under menstruationscykeln; mängden och kvalitén på mucus påverkas av könshormoner. Den distala delen av cervix (som vetter mot vagina) kallas ectocervix. Här finns en övergångszon (transformationszon), där uterus enkla cylinderepitel övergår till vaginas flerskiktade oförhornade skivepitel. Känsligt område för infektioner och utveckling av tumörere. I preparat KG16 är själva övergångszonen borttagen i diagnostiskt syfte men man kan se de båda epiteltyperna.
Preparat KG9 och KG10 är uterusskrap gjorda i diagnostiskt syfte. Man kan bland annat bedöma vilken fas uterusslemhinnan befinner sig i. Proliferationsfas: Små, raka körtlar med smalt lumen, celler med basala kärnor. Sekretionsfas: Sågtandade körtlar med stort lumen dominerar. Uppsvällda, eventuellt sönderfallande celler. Prep: KG9 -endometriumskrap, proliferationsfas, Htx-eosin. KG10 -endometriumskrap, sekretionsfas, Htx-eosin. KG8 -uterus, homo, Htx-eosin.
KG16 -Cervix, homo, Htx-eosin.
4. VAGINA (Slida) (plate 101; Fig 23.29-30)
Epitelet är oförhornat flerskiktat plattepitel. Epitelcellerna innehåller glykogen som ej färgas i ett rutinpreparat. Cellerna ser därför ljusa ut. Lamina propria består av kärlrik, relativt stram bindväv, med rikligt med elastiska trådar. Inflammatoriska celler ses ofta. Körtlar saknas. Muskularis är uppbyggt av ett inre tunt cirkulärt lager och ett yttre, tjockare, longitudinellt lager som är kontinuerligt men myometriet i uterus. Lagren är svåra att urskilja. Ytterst finns en adventitia.
KG11 -vagina, Htx-eosin.
- PLACENTA (Moderkaka) (plate 99 och 100; Fig 23.24-28)
Fostrets del av placentan, uppbyggd av fostervävnad, är chorionplattan och chorionvilli. Moderns del av placentan är desiduan med desiduaceller.
Placenta begränsas mot fostret av amnionepitelet, ett enskiktat kubiskt epitel. Under amnionepitelet syns chorionplattan, bestående av fostrets bindväv. I centrum ses mängder av tvärskurna chorion-villi, som omges av blodsjöar, lakuner. I lakunerna finns moderns blod. Villi består centralt av mesenkymal bindväv och blodkärl. Utanför den mesenkymala bindväven finns cytotrofoblastlagret med ljusare cytoplasma, ej så mörka kärnor samt synliga cellgränser. Cytotrofoblastlagret försvinner i 4:e graviditetsmånaden. Ytterst, mot lakunen, finns syncytiotrofoblastlagret med mörkare cytoplasma och mörkare kärnor. Syncytiotrofoblasterna bildar ett syncytium, d.v.s. cellgränser saknas. Mot slutet av graviditeten bildar cellkärnorna grupper, syncytienoduli. Ytterst i preparatet kan en del av moderns del av placentan, desidua basalis med desiduaceller ses. Dessa är stora med med tydliga cellgränser och innehåller glykogen. OBS. Human placenta är ett stort organ, som en större tallrik, endast en liten del får plats på ett objektglas! Det är därför svårt att orientera sig i preparatet, men placentavilli ses alltid tydligt.
KG14 -placenta. KG12 -placenta.
6. FOSTER MED PLACENTA IN SITU från kanin
Prep. KG13 är från kanin. Placentans och fosterhinnornas utseende skiljer sig avsevärt mellan olika djurarter. Så här ser det alltså inte ut i människor! Använd detta preparat främst för att titta på fostret. Fostret är väl utvecklat, och beroende på snittriktning kan ett stort antal vävnader och organ urskiljas. I kraniella snitt ses näsbrosk, näshåla med respiratoriskt epitel, benbildning i käkarna, tandanlag, tunga, utförsgångar från spottkörtlar och Meckels brosk. I cervikala snitt ses thyreoidea, thymus, spottkörtelvävnad, sternum, revben, aorta, trachea, esofagus, lungor, ryggmärg och olika kärl och nerver. I längre kaudalt belägna snitt tillkommer hjärta med olika rum, lever, pankreas, olika delar av gastrointestinalkanalen, njurar och urinvägar. Genitalorgan kan ofta ses, liksom extremiteter i flera snitt. Observera att olika snittriktning förekommer mellan olika snitt, varför du måste själv orientera dig.
KG13 -placenta med foster in situ, Masson striple stain
7. NAVELSTRÄNG (Fig. 23.28)
Navelsträngen är uppbyggd av gelatinös bindväv, “Whartons sylta”, lucker bindväv med mycket grundsubstans och relativt få celler. Man ser två artärer och en ven, arteriae umbilicales och en vena umbilicalis. Navelsträngen omges av amnionepitel, enskiktat kubiskt epitel.
KG15 - navelsträng, azan
8. MAMMA (Bröstkörtel) (kapitel 23; plate 102 och 103; Fig 23.32-38)
Bröstkörteln består av ca 20 lober. Varje lob är i sin tur uppdelad i lobuli. Varje lobulus består av en sekretorisk del i form av alveoler samt körtelgångar som är omgivna av bindväv.
Icke-lakterande mamma: tydliga utförsgångar som slutar med rudimentär körtelvävnad, som ligger i små grupper. Rikligt med fettceller och stram oregelbunden bindväv mellan grupperna av körtelvävnad (plate 102).
==Lakterande mamma = aktivt mjölkproducerande körtel==: Tätt liggande alveoler, tydlig lobulering. I bindvävsstråken mellan alveolerna löper utförsgångar (plate 103).
HU8 -mamma, icke lakterande, Htx-eosin, HU9 -mamma, lakterande, azan.
9. MAMILL (Bröstvårta) (Fig 23.33)
Sekretionen från alla lobuli i en lob samlas i en mjölkgång/ductus lactiferous som löper vinkelrätt mot bröstvårtans yta. De ca 20 mjölkgångarna mynnar i bröstvårtan/mamillen. Strax före mynningen finns små ansvällningar - sinus lactiferi, dessa har större diameter än ductuli lactiferi. Själva mamillen består av pigmenterat hudepitel med kraftiga papiller i bindväven. I dermis finns glatt muskulatur. Gott om talg- och svettkörtlar. Dessutom finns stora, apokrina körtlar med stora lumina; dessa ligger perifert runt mamillen och ses ej i alla preparat. HU10 -mamill, Htx-eosin