DEMONSTRATIONKOMPENDIUM
FUNKTIONELL HISTOLOGI FÖR MED. STUD
Institutionen för biomedicin, Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi
Mikroskoperingsteknik
Utgångsläge:
Rena objektiv, okular och preparat. Börja med översiktsobjektivet (x4).
- Håll preparatet mot ljuset och notera:
-
Finns ett eller flera organ med på preparatet?
-
Snitt från hålorgan?
-
Snitt från helt organ eller utskuren bit?
-
Lobindelning?
-
Homogent?
-
Sätt in preparatet i mikroskopet (kontrollera att täckglaset ligger överst)! Börja med lägsta förstoringen (x4) och fokusera med grovinställningsratten. Reglera ljusstyrkan genom att ändra lampans intensitet. Betrakta åter preparatet enl. punkt 1 a-e.
-
Gå över till 10x. Justera eventuellt kondensorn enligt vilken förstoring som används. Endast finjustering av fokus är nödvändig.
-
Gör “djupdykningar” med 40x objektiv. Studera enskilda cellers utseende och relation till omgivningen. OBS! När du använder högförstorande objektiv, skruva endast när du tittar i okularet - risk annars att krossa preparatet!
På Nikon-mikroskopen finns ett x100-objektiv som inte används, då det kräver olja mellan objektivet och preparatet för att få en skarp bild.
Preparatfilmer och digitalt mikroskop
Preparatfilmer: Dessa är inspelade mikroskoperingsfilmer av våra preparat med förklaringar. Du hittar dessa på Canvas i modulen ”C. Preparatfilmer”.
Digital mikroskopi: Preprat som representerar alla våra ävnader och organ är inskannade och finns i modulen ”C. digitala preparat”. I samma modul hittar du infromation om användarnamn och lösenord.
Duggor 2 och 3 (delförhör/kunskapskontroll)
Vid dugga 2 (block 2) och dugga 3 (block 3) väljer vi ut fem av de understrukna strukturerna/cellerna inom respektive block som du skall peka ut i ditt ”eget” mikroskop. Du använder preparaten från preparat-lådorna I och II i grupprummen. På motsvarande sätt är strukturer till senare delen av kursen (kursdel F) även understrukna (men här har vi ingen dugga).
OBS! Alla organ/vävnader kan förekomma som tentamenspreparat i slutet på kursen.
Histologiska färgningsmetoder
Hematoxylin och Eosin (Htx-E)
Detta är den vanligaste färgningstekniken. Hematoxylin är ett basiskt (plus-laddat) färgämne som reagerar med sura (minus-laddade) ämnen i cellerna och ger en blå färg. Kärnor och RER är typiska exempel på detta p.g.a. förekomst av DNA och RNA. Som kontrast används eosin (sur färg) som färgar basiska strukturer röd-rosa. De flesta proteinerna i cytoplasman är basiska, därför är oftast cytoplasman i en cell rosa.
Cellkärnor blå
Acidofil cytoplasma (vanligast) rosa
Basofil cytoplasma blå
Kollagen rött
Förhornade celler röda
Muskulatur röd
Erytrocyter röda
RER blått
van Giesons pikrinsyra-fuchsin färgning
Bra för att skilja bindväv från muskulatur:
Kärnor brunsvarta
Cytoplasma gul
Kollagen rött
Muskulatur gul
Erytrocyter gula
AZAN (Azocarmin - Anilinblått)
För bindvävsstudier, bindväven blir vackert blå:
Kärnor röda
Cytoplasma rosa till blå
Kollagen blått
Muskulatur röd till gul
Basalmembran blått
Erytrocyter orange
Giemsa
Används för blodutsryk:
Kärnor mörkblå-violett
Cytoplasma blekblå
Erytrocyter blekrosa
Silverfärgning
Retikulära fibrer och granula färgas svarta, kollagena fibrer
färgas bruna, axon färgas svarta, myelinskidor färgas
brunsvarta.
Mucikarmin
Muciner färgas rött.
PAS (Periodic-acid-Schiff):
Slem och glykogen färgas rött till purpur.
Weigerts elastinfärgning
Elastiska fibrer färgas violetta
Orcein
Elastiska fibriller färgas bruna
Retikelfärgning
Retikulära fibrer färgas blå-svart, kärnor kan vara röda eller blå
Richardson
En översiktsfärgning som används på plastsnitt. Vävnaden färgas i olika blåa och blåröda nyanser.
Peroxidas-anti-peroxidas (PAP)
Används för att synliggöra en immunreaktion. Snittet inkuberas med en primär antikropp (ak) mot ett visst protein t ex GFAP (Glial fibrillary acidic protein). Sedan tillsätts en sekundär ak som är riktad emot den primära. Den sekundära ak är konjugerad (“sitter ihop med”) till en peroxidasmolekyl. Peroxidasen kan sedan “framkallas”, ett färgprecipitat bildas och det som blivit positivt (brunt eller svart) markerar det protein som den primära ak var riktad mot.
Förkortningslista
CV = Celler och vävnader
HK = Hjärta - kärl
MT = Mun och tänder
LY = Lymfoida organ
RE = Respiration
EN = Endokrina organ
GI = Gastrointestinalkanalen
LP = Lever och pankreas
NU = Njure och urinvägar
MG = Manliga genitalia
KG = Kvinnliga genitalia
HU = Hud med adnexa
I varje grupprum finns en kursbok: Ross & Pawlina: Histology a text and atlas, sjunde upplagan. I texten nedan hänvisas till bildsidor = “plates” eller enskilda bilder = “Fig” i denna textbok. Endast exempel ges, fler bilder finns i boken.
OBS! De preparatnummer som anges nedan är exempel på preparat där de olika strukturerna ses. I andra preparat kan man finna väl så bra exempel. Titta igenom alla preparat i lådorna! För detaljstudier är plastpreparaten att föredra då de är tunnare än paraffinsnitt och ger bättre upplösning.