HUD MED ADNEXA
HUD MED ADNEXA (kapitel 15; plate 42 - 47)
1. HUD (plate 42 - 43; Fig 15.1- 15.3)
Huden är uppbyggd av följande lager, utifrån och in:
-
Stratum disjunctum, yttersta delen av det förhornade lagret som håller på att avstötas.
-
Stratum corneum, det förhornade lagret.
-
Stratum lucidum, ett homogent, ofta gulaktigt lysande lager av tillplattade celler utan kärnor. Detta lager finns enbart i tjock hud på hand- och fotsulor.
-
Stratum granulosum, ett 3-5 celler tjockt lager av skivformade celler med mörka keratohyalingranula.
-
Stratum spinosum, ett tjockt lager med stora, polygonala celler. Basalt i detta lager, liksom i nästa, kan man se celler i mitos.
-
Stratum basale, ett lager av kubiska till cylindriska celler på ett basalmembran.
Lager 5 och 6 kallas ofta med ett gemensamt namn för stratum germinativum eller stratum malpighi, då epitelet nybildas från dessa lager.
De här sex lagren utgör tillsammans epidermis. Tåblomma (tåns undersida, HU6) och fingerblomman (fingerspetsens undersida, HU7) är exempel på histologisk ”tjock” hud. Epidermis är tjock på grund av att stratum corneum, det förhornade lagret, är kraftigt. Stratum lucidum (mellan corneum och stratum granulosum) kan vara svårt att urskilja. Tjock hud saknar hårfolliklar och talgkörtlar. All övrig hud, utom på handflator, fotsulor och tårs och fingrars slitytor, är “tunn” och saknar lager 3.
Dermis består utåt av stratum papillare, lucker bindväv med kärl och körtelgångar, samt inåt av stratum reticulare (läderhud), stram oorganiserad bindväv. Den djupare delen av dermis gränsar mot subcutis/hypodermis/underhud som huvudsakligen består av fettväv.
Nervändslut (plate 46; Fig 15.12-13) I stratum papillare, i bindvävspapillerna, ser man ibland Meissnerska nervändslut, som reagerar på beröring, taktil förmåga. Meissnerkropparna är lättast att hitta i fingertopparna (HU7). I subcutis kan ses en annan typ av nervändslut (en stor “lökformad” struktur), en Paccini eller Vater Paccini-kropp, som registrerar tryck och vibrationer.
NE28 Vater Paccini-kropp i mesenterium*; HU 6 tåblomma,* Vater Paccini-kropp kan ses i vissa preparat.
2. SVETTKÖRTLAR (plate 44-45; Fig 15.15). I gränsen mellan dermis-subcutis finner man “små” svettkörtlar, tubulära korkskruvsformade merokrina körtlar. Svettkörtlarnas alveoler/sekretoriska del består av ett flerradigt epitel, med låga ”light” cells och högre ”dark cells”. Här finns även myoepiteliala celler basalt. Utförsgångarna har ett tvåskiktat kubiskt epitel, tvärsnitt av dessa ser man här och där ända upp till epidermisgränsen. I epidermis finns inget gångepitel utan svetten passerar i hålrum mellan epidermiscellerna. Dessa “hål” eller ”gångar” kan ses i epidermis alla lager i HU6. I axillen (armhålan, HU4) och i anslutning till genitalorgan finns "apokrina svettkörtlar" som även dessa har merokrin sekretion. Dessa har större lumen och gångarna mynnar i hårsäckarna.
HU6 -tåblomma, mycket tjockt keratinlager (”tjock” hud), merokrina/eccrina svettkörtlar
HU4- axillarhud, ”tunn” hud med både eccrina och ”apokrina” svettkörtar. HU1- hjässhud - tunn hud, enbart eccrina svettkörtlar
Talgkörtlar (plate 45, Fig 15.14-16) är alveolära, holokrina körtlar i dermis som mynnar i hårsäckarna (HU1; MT6 läppens utsida). Cellerna (sebocyterna) är platta basalt i körteln, men blir allt större och ljusare då de mognar och fylls med talg. Hela den talgfyllda cellen avstöts = holokrin sekretion.
3. HÅR OCH HÅRSÄCK/HÅRFOLLIKEL (plate 47; Fig 15.14)
Centralt ser man i ett tvärsnitt hårstrået = pilus, med inre epiteliala skidan (OBS! Ses bara tydligt nedanför talgkörtelns utförsgång) och yttre epiteliala skidan som är kontinuerlig med stratum basale och spinosum i epidermis. Därefter, bindvävsskidan med kollagena fibrer. I ett längssnitt kan man se papillen och ibland m.arrector pili.
Exempel på specialiserade hudområden:
Hjässhud: Rikligt med hårfolliklar. HU1 och HU2 -hjässhud.