ENDOKRINA ORGAN
ENDOKRINA ORGAN (kapitel 21; plate 80 - 85)
1. HYPOFYS (Pituitary gland) (plate 80- 81**)**
Hypofysen är ett kapselförsett tvådelat organ. Den större delen, adenohypofysen (pars anterior (framlob)) är uppbyggd av pars tuberalis, pars intermedia och pars distalis. Neurohypofysen (pars posterior (baklob)) består av infundibulum och pars neurosa.
Celltyperna i adenohypofysen är kromofoba celler samt kromofila celler av två typer: acidofila och basofila celler. I det Pearse-färgade preparatet är de acidofila cellerna gula och de basofila blåröda. De kromofoba cellerna har svagt färgad cytoplasma och de saknar nästan helt granula. Röda blodkroppar i de talrika kapillärerna är också gula. I de övriga färgningarna är det svårare att skilja de tre endokrina celltyperna åt. I pars intermedia syns vesiklar fyllda med kolloid, blåröd i Pearse-färgningen, samt basofila celler.
Neurohypofysen består av nervvävnad, nervutskott från cellkroppar belägna i hypothalamus, i vilken stråk från bindvävskapseln (pia mater) tränger in. Talrikt förekommer pituicyter, en form av gliaceller, vars cellkärnor tydligt kan ses. Dessa är mindre än cellkärnorna i adenohypofysens celler och något elongerade.
EN3 -hypofys, Mallory. EN4 -hypofys, Pearse. EN5 -hypofys, Mygin.
2. EPIFYS (Tallkottkörteln, corpus pineale pineal gland) (plate 82; Fig 21.11; 21.12)
Epifysen ligger strax bakom tredje ventrikeln. Organet är omgivet av hjärnhinna (pia mater) från vilket bindvävssepta innehållande blodkärl tränger in. Huvudcellerna eller pinealocyterna är svagt färgade celler med stora oregelbundet formade kärnor. Gliacellerna (astrocyter) har mindre och mörkare cellkärnor. I human epifys finns ofta stora inlagringar av mineraliserad organisk matrix, huvudsakligen bestående av kalciumfosfat och -karbonat. Dessa inlagringar kallas acervuli cerebri eller hjärnsand. Ett annat namn för hjärnsand är corpora arenacea.
EN6 -epifys, Htx-eosin.
- TYROIDEA (sköldkörteln) och PARATYROIDEA (bisköldkörteln) (plate 83; Fig 21.14; 21.17, 21.19)
Thyroidea består av folliklar som avgränsas av ett enkelt kubiskt epitel, follikelceller. Folliklarna är fyllda med kolloid. Ett fåtal parafollikulära celler kan ev. ses mot basen av epitelet och/eller ute i interstitiet (speciesberoende). Dessa är större än follikelcellerna och ljusare färgade. De parafollikulära cellerna har olika lokalisering i olika djurarter och är svåra att hitta. I interstitiet finns också riktigt med kapillärer.
Parathyroidea ligger i eller bakom thyroidea. Tre typer av celler kan särskiljas i parathyroidea: huvudceller, oxyfila celler och fettceller. Huvudcellen är den dominerande typen. Cytoplasman är svagt färgad och kärnan är heterogen. Oxyfila celler ligger i grupper eller enskilt utspridda bland huvudcellerna. De är större än huvudcellerna och färgas mera acidofilt (oftast rödare) jämfört med huvudcellerna. Ansamlingar av fettceller hittas med ökande ålder. Skilj parathyroidea från lymffoliklar som förekommer kring thyroidea! OBS! Öar av parathyroidea kan ibland ses i thyroideapreparat.
EN1-thyroidea. EN2 -parathyroidea och ibland thyroidea, Htx-eosin.
- BINJURE (Adrenal gland) (plate 84 -85; fig 21.21; 21.23; 21.26)
Binjuren omges av en kapsel av bindväv i och under vilken det finns ett arteriellt kärlplexus. Från kapseln tränger bindvävsstråk och kärl ned i barken, cortex, vilken är uppdelad i tre lager. I zona glomerulosa, som är ett ganska tunt lager, ligger cellerna i hopar/kluster. I zona fasciculata ligger cellerna i rader (vinkelrätt mot ytan) med sinusoider/artärer emellan. Cellerna i zona fasciculata har ofta ett luckert utseende och kallas då spongiocyter. Detta beror på att kolesterol/glukokortikoidhormon lagras i cytoplasman i lipiddroppar. Under preparationen kommer lipiderna att lösas ut vilket ger cellerna deras utseende.
I zona reticularis ligger cellerna oregelbundet anordnade, ofta i strängar omgivna av sinusoider. Cellerna i detta lager är mörkare och mindre vilket ger lagret ett kompakt, mörkt utseende. Här finns celler med stora lipofuchsinskimrande granula, makrofager förekommer också i detta lager. I märgen - medulla - finns fr.a. kromaffina celler. I medulla kan man se stora vensjöar och i sällsynta fall sympatiska ganglieceller. Dessa är stora, rundade, brunröda med typiskt utseende av nervceller (ljus kärna och mörk nukleol).
EN7 -binjure, Htx-eosin.