Johans Anteckningar

centrala-nervsystemet

Kursdel F. CNS, ÖGA, ÖRA

CENTRALA NERVSYSTEMET (CNS) (Kapitel 12)

1. CELLER I CNS

Nervcellens soma varierar kraftigt i storlek ~5-140 µm i olika områden i CNS. Kärnan i multipolära nervceller som motoriska framhornscellerna i ryggmärgen (NE8), nervcellerna i storhjärnans cortex, hippocampus (NE21) och hjärnstam (NE23) samt i cerebellums Purkinjeceller (t.ex. NE13) är oftast runda, ljusa och innehåller en nukleol. I mindre neuron kan kärnan vara mörkare. De stora nervcellerna har rikligt med granulärt (rough) endoplasmatiskt retikel, RER. Det klumpar ihop sig och färgas kraftigt med basiska färger (t.ex. kresylviolett eller toluidinblått) och kallas Nissl-substans (Fig 12.4). Ibland kan man se neuron med lipofuscingranulae, gulbruna pigment, en biprodukt som ökar med åldern**.** Observera att det krävs specialfärgningar för att kunna urskilja dendriter och axon från varandra och från gliacellsutskott.

Astrocyten är stjärn- till buskformad (OBS! syns bara i specialfärgning, t.ex. NE11) med en oval kärna, som kan innehålla flera nukleoler (i rutinfärgningar kan alltså bara cellkärnan urskiljas). Astrocyter är den vanligaste gliacellen, numerärt fler än nervceller och finns i hela CNS. Gliacellutskott kan bara särskiljas med specialfärgningar, t.ex. i det cerebellum-preparat som är specialfärgat för det specifika astrogliacellsproteinet ”glial fibrillary acidic protein” (GFAP) (NE11). Astrocyterna delas in i två huvudgrupper: 1) Protoplasmatiska astrocyter i den grå substansen. 2) Fibrillära astrocyter, som har tunnare utskott och är mera spindellika finns i den vita substansen, se NE11 i cerebellums vita substans (Fig 12.17;12.18;). Astrocyter (astroglia) kan hittas i alla rutinfärgade neuropreparat, t.ex. ryggmärgen (NE8), hippocampus/ cortex cerebri (NE21), cerebellum (t.ex. NE13) och hjärnstam (NE23).

Oligodendrocyten som producerar myelin har en liten (ungefär lika stor som en erytrocyt), klotrund och oftast starkt kondenserad kärna. Finns i hela CNS, både i grå och i vit substans. I rutinfärgning ses bara kärnan (Fig 12.20). Oligodendrocyter (oligodendroglia) kan hittas i alla rutinfärgade neuropreparat, fr.a. i vit substans i t.ex. ryggmärgen (NE8), hippocampus/cortex cerebri (NE21), hjärnstam (NE23) och cerebellum (t.ex. NE13).

Mikrogliacellerna är fåtaliga men finns i hela CNS, både i grå och i vit substans (Fig. 12.21). De har en avlång (fibroblastlik) kärna och identifieras säkrast med specialfärgningar som i NE25 (medulla oblongata). Cellerna finns i både grå och vit substans och är små, täta och långsträckta med utskott som utgår från polerna. Kärnan är antingen konisk, lite avlång. Mikroglia som aktiveras vid t.ex. skada får en ökad fagocyterande förmåga och cellen blir då amöbalik.

Ependymcellen inkläder hjärnans ventriklar och syns snyggt i ryggmärgskanalen (Fig 12.22; NE8)

2. RYGGMÄRG (plate 31; Figs 12.22; 12.30)

I tvärsnittet av ryggmärg ses olika typer av nervceller och gliaceller (mikrogliacellen är dock svår att identifiera i rutinfärgningar men syns som sagt snyggt i specialfärgningen NE25). Den grå substansen liknar ett ”H” (eller en fjäril), med framhorn och bakhorn. Utanför ligger den vita substansen. Den grå substansen innehåller nervcellskroppar, axon, dendriter, olika gliacellstyper, astrocyter, oligodendrocyter och mikroglia. Framhornen skiljer sig från bakhornen genom att de inte går ut till kanten av ryggmärgen. De är oftast tjockare än bakhornen. I framhornen finns de motoriska nervcellerna, stora multipolära nervceller. Bakhornen är oftast smalare och fortsätter ut genom hela den vita substansen. I bakhornen hittar vi mindre sensoriska neuron. Ibland finns ett lateralhorn (beror på vilket segment snittet är taget ifrån). Här är preganglionära neuron i det autonoma nervsystemet lokaliserade. Den vita substansen innehåller tvärsnittade axon, astrocyter, oligodendrocyter och mikroglia (svåra att se i rutinfärgning). Mitt i ”H’t” ser man cerebrospinalkanalen med kubiska-cylindriska ependymceller. Cellerna är oftast både cilierade och har mikrovilli. (Fig 12.22).

NE8 tvärsnitt (OBS! Olika species och färgningar förekommer i NE8).

3. CEREBELLUM (Lillhjärnan) (plate 30; Fig 12.28)

Den yttre grå substansen, cortex cerebellaris, består av 3 lager (se t.ex. NE13 och NE15, rutin-färgningar):

  1. Stratum/Lamina molecularis, glest med små nervceller; stjärncellerna ligger närmast pian och korgcellerna längre ner närmare Purkinjecellslagret. Liksom i övriga CNS finns alla typer av gliaceller i hela cerebellum (se ovan för att urskilja de olika typerna i rutinfärgningar).

  2. Purkinjecellslagret. En enkel rad med de största nervcellerna i lillhjärnan, Purkinjecellerna.

  3. Stratum/Lamina granularis, ett mörkt cellrikt korncellslager. Glomeruli cerebelli är stora ”synapsnystan” mellan inkommande axon (mossfibrer) och korncellsdendriter och ses som ljusa öar i stratum granularis. Stratum/lamina granularis innehåller också ett litet antal Golgiceller som ligger i det övre skiktet och ibland inne i Purkinjecellslagret. Golgicellernas cellkärnor är större än korncellernas kärnor men de är svåra att urskilja i det kompakta korncellslagret. Även gliaceller är svåra att identifiera utom i NE11.

Vit substans finns under stratum granularis med talrika oligodendrocyt- och astrocyt-cellkärnor och bildar en trädlik struktur: Arbor vitae som betyder livets träd (NE8).

Specialfärgningar: Dendriterna till Purkinjecellerna i l. molekylaris kan urskiljas med specialfärgning av en typ av neurofilament som dominerar i dendriter (NE10). Astrocyt-utskott kan urskiljas med specialfärgning mot ett intermediärfilament, “glial fibrillary acidic protein” (GFAP). Immunfärgning för GFAP ger infärgning av cellkropp och utskott, men ej av kärnan. Man ser dels Bergmangliacellernas radialutskott som går vinklerätt mot ytan i l. molekylaris från Purkinjecellslagret (NE11) dels astrocyterna och deras utskott i l. granularis och i vit substans. Korgcellernas axon i l. molecularis och Purkinjecellslagret kan urskiljas med en specialfärgning för axon (NE14). Purkinjecellerna omges av en ”korg” av dessa axon. (Det finns artefaktmässiga blåsor i den vita substansen.)

NE10 -Neurofilamentfärgning, fina Purkinjecellsdendriter (titta i olika NE10). NE11 -Immunhistokemisk färgning för GFAP med Bergmann- gliautskott i l. molekylaris och astrocyt-utskott i l. granularis och vit substans. (NE12 OBS! Finns endast ett fåtal preparat, Immunohistokemisk färgning för GABA färgar stjärn-, och korgcellernas soma).

NE13, 15, 16 -Rutinfärgningar. Cortex med de olika lagren, vit substans syns bra. NE14 -Specialfärgning för korgcellernas axon som bildar en ”korg” runt Purkinjecellernas bas.

4. CEREBRUM/CORTEX CEREBRI (plate 29; Fig 12.27)

De vanligaste nervcellstyperna i storhjärnsbarken, cortex cerebri, är pyramidcellen och korncellen. Utskotten, som syns dåligt i rutinfärgningar, är mera tydliga i specialfärgningen för neurofilament (NE17). Pyramidcellerna är allra störst i det inre pyramidcells-lagret i motorisk cortex (V) som i råttans hjärna är lokaliserat lateralt om medellinjen (i homo i gyrus precentralis). Här kan man se hur apikaldendriten sträcker sig ut mot ytan. I sensoriskt cortex, som är lokaliserat till medellinjen på råtta (i homo i g. postcentralis) dominerar korncellerna.

Från hjärnytan till den vita substansen ser man följande lager:

  1. Lamina molecularis, består mest av fibrer som går parallellt med ytan, ganska få celler.

  2. Lamina granularis externa, framförallt kornceller.

  3. Lamina pyramidalis externa, ej skarpt avgränsat från lamina granularis externa. Innehåller pyramidceller men även korncellerna.

  4. Lamina granularis interna, kornceller.

  5. Lamina pyramidalis interna eller lamina ganglionaris, pyramidceller, större än de i lager 3. I motorcortex finns mycket stora pyramidceller s.k. Betz jätteceller vars axon bildar pyramidbanan.

  6. Lamina multiformis, med bl.a. spolformiga celler -”fusiform cells” blandat med ett fåtal stora pyramidceller samt kornceller.

Den vita substansen tar vid under lamina 6. Gliaceller finns i alla lager (men syns inte i NE17).

Motorisk bark är totalt sett tjockare än sensorisk bark. I motorisk bark dominerar lager 3 och 5 och i sensorisk bark dominerar lager 2 och 4. Övergången från motorisk till sensorisk bark ses som en uttunning av lager 3 och 5 när man går från periferin in mot medellinjen i NE17.

NE17 -Neurofilamentfärgning (råtta);

5. HJÄRNSTAM (ingen plate eller Fig i läroboken, men se film på Canvas)

Hjärnstammen ligger under cerebellum. En kärna/nukleus i CNS är en grupp av nervceller som är funktionellt sammanlänkade. Stora nervceller ligger bilateralt i grupper i NE23.

NE23 - Hjärnstammen (Medulla oblongata).

(6. HIPPOCAMPUS (ingen plate eller Fig i läroboken, men se film på Canvas)

Liksom cortex cerebri innehåller hippocampus pyramidceller och kornceller. Hippocampus består av en utvecklingsmässigt äldre typ av cortex där pyramidcellerna bildar en C-formation (påminner i tvärsnitt om den egyptiske guden Ammons horn, Cornu Ammonis, därav CA-regionen). I tvärsnitt brukar CA-regionens delas in i 3-4 avsnitt, CA1, (CA2), CA3 (böjen) och CA4. Den inre CA4-regionen omsluts av den V-(eller U-) formade gyrus dentatus. Tillsammans bildar pyramidcellerna och korncellerna en formation som (med lite fantasi) kan liknas vid ett G eller 2 C i varandra. Korncellerna ligger tätt och då de dessutom är mindre än pyramidcellerna, ger de sitt lager en mörkare färg än lagret med pyramidcellerna. Pyramidcellerna ger ett ljus intryck p.g.a. deras stora ljusa kärnor. Plexus choroideus, som kan ses i ventrikeln i anslutning till hippocampus, består av specialiserade kubiska ependymceller som omsluter kapillärer.

(NE20), NE21)

Tillbaka till innehåll

Backlinks