NERVVÄVNAD (Kapitel 12)
1. RYGGMÄRG (plate 31; Figs 12.22; 12.30)
I tvärsnittet av ryggmärg ses olika typer av nervceller och gliaceller (olika typer av gliaceller tas upp i kursdel F). Den grå substansen liknar ett ”H” (eller en fjäril), med framhorn och bakhorn. Utanför ligger den vita substansen. Den grå substansen innehåller nervcellskroppar, axon, dendriter, olika gliacellstyper. Framhornen skiljer sig från bakhornen genom att de inte går ut till kanten av ryggmärgen. De är oftast tjockare än bakhornen. I framhornen finns de motoriska nervcellerna, stora multipolära nervceller. Bakhornen är oftast smalare och fortsätter ut genom hela den vita substansen. I bakhornen hittar vi mindre sensoriska neuron. Ibland finns ett lateralhorn (beror på vilket segment snittet är taget ifrån). Här är preganglionära neuron i det autonoma nervsystemet lokaliserade. Den vita substansen innehåller tvärsnittade axon och gliaceller. Mitt i ”H’t” ser man cerebrospinalkanalen med kubiska-cylindriska ependymceller (Fig 12.22).
NE8 tvärsnitt (OBS! Olika species och färgningar förekommer i NE8).
Nervcellens soma varierar kraftigt i storlek ~5-140 µm i olika områden i CNS. Kärnan i multipolära nervceller som motoriska framhornscellerna i ryggmärgen (NE8) är oftast runda, ljusa och innehåller en nukleol. I mindre neuron kan kärnan vara mörkare. De stora nervcellerna har rikligt med granulärt (rough) endoplasmatiskt retikel, RER. Det klumpar ihop sig och färgas kraftigt med basiska färger (t.ex. kresylviolett eller toluidinblått) och kallas Nissl-substans (Fig 12.4). Ibland kan man se neuron med lipofuscingranulae, gulbruna pigment, en biprodukt som ökar med åldern**.** Observera att det krävs specialfärgningar för att kunna urskilja dendriter och axon från varandra och från gliacellsutskott.
2. PERIFER NERV (plate 28; Fig 12.9)
En perifer nerv består av buntar av axon, både myeliniserade och omyeliniserade. I rutin-ljusmikroskopi löses det mesta av myelinet ut. Det individuella axonet omges av ett neurilemma (Schwanncellens yttre begränsning) och endoneuriet (bindväv), dessa är svåra att särskilja i rutinljusmikroskopi (kräver färning med t.ex. azan som färgar kollagenet i endoneuriet men inte neurolemmat blått). De Schwannska cellerna har avlånga cigarrformade kärnor och producerar myelin. En bunt axon, en fascikel, omges av ett perineurium, specialiserad bindväv som ger upphov till en blod-nerv-barriär. Epineuriet omger hela nerven och består av oregelbunden stram bindväv.
Enstaka tunna fibroblastkärnor som tydligt skiljs från Schwanncellskärnorna ses också i framförallt epineuriet. Dessutom ses endotelcellskärnor i arterioler och kapillärer. Observera att i fryssnitt så är myelinet kvar och kan färgas med immunhistokemisk teknik.
I NE7 färgas enbart de nakna axonnoderna (ca 1 µm långa segment). Ibland diffunderar färgen in i själva axonet en liten bit åt varje håll från noden. Detta gör att nodfärgningen ibland ser ut som ett kors, Ranviers kors. Färgningen är en silverfärg som ger svart utseende.
NE5 perifer nerv (gris), NE6 perifer nerv (gris); NE7 -Ranviers kors (ej i alla lådor).
3. GANGLIER (plate 27; Fig 12.16)
Dorsalrotsganglier (spinalganglier; NE1 och NE2)
Sensoriska ganglier utanför ryggmärgen som omges av dura mater. Gangliecellerna, neuronen, ligger i grupper och benämns pseudounipolära. De har ett utskott, axonet, som delar sig relativt snart, där en gren går in i bakhornet och synapsar på neuron i CNS och en gren går ut till sensoriska receptorer i kroppen.
I dorsalrotsganglier är Gangliecellskropparna stora och runda. En ljus cellkärna med mörk nukleol ligger centralt i cellen. Nissl-substansen är finkornig och homogent fördelad i cytoplasman. Varje neuron omges av satellitceller, som ligger ganska jämnt fördelade runt neuronet. De har en liten, mörk rund-oval kärna. Neuron och satellitceller omges av en basal lamina (syns dock ej i normalfärgat preparat, kräver t.ex. PAS). I preparaten finns dessutom buntar av gangliecellernas myeliniserade axon. I tvärsnitt är axonet en rund eller oval struktur omgiven av ett tomrum av utlöst myelin som begränsas av ett neurilemma (Schwanncellens yttre begränsning). I längdsnitt syns axonet som färgade strängar. Myelinet syns ofta som rader av vakuoler, då det är utlöst. Bland axonen ser man Schwannska cellers kärnor, som är cigarrlika, alltså tjockare än fibroblastkärnan som man kan se i gangliets kapsel (duran).
Autonoma ganglier (NE3)
I det autonoma nervsystemets ganglier ligger neuronen jämt utspridda. Neuronen är multipolära och mindre än i dorsalrotsganglierna. Nervcellskropparna är kantiga och oregelbundna. De har en eller två kärnor. Kärnan är ljus och ofta excentriskt belägen med en mörk nukleol. Nissl-substansen är kondenserad till större klumpar i cellens periferi. Varje neuron omges av enstaka satellitceller, som ligger oregelbundet runt neuronen. Enskilda axon är svåra att urskilja. OBS: Det går inte att skilja ett sympatiskt ganglion från ett parsympatiskt ganglion i ett vanligt histologiskt preparat.
NE2: Dorsalrotsganglion*;** NE3: Autonomt ganglion*