MANLIGA GENITALIA (kapitel 22; Fig 22.1; plate 86 - 91)
1. TESTIS (Testikel) (plate 86 och 87; Fig 22.4; 22.5)
Testikeln omges av en tjock bindvävskapsel, tunica albuginea (HG), från vilken stråk av bindväv sträcker sig in och delar upp testikeln i lobuli testis. Testikelparenkymet består av ett gångsystem omgivet av interstitiell bindväv. I denna bindväv finns Leydigs interstitiella celler (HG) som är ganska runda celler, med en rund, ljus kärna med tydliga nukleoler. Dessa celler bildar testosteron.
I första avsnittet av testikelns gångsystem, tubuli seminiferi contorti (HG), äger spermatogenesen rum. Tubuli seminiferi bekläds av myoida/kontraktila celler. I tubuli seminiferi kan man urskilja, dels celler i spermatogenesen, dels stödjeceller, Sertoliceller (HG), som är långsträckta, celler som ligger radiellt bland de spermiebildande cellerna och bygger upp rörets vägg. Sertolicellens cytoplasma avgränsas ej men man ser dess kärna tydligt. Den ligger basalt, är avlång, ljus, med en eller flera tydliga nukleoler.
I spermatogenesen kan följande stadier urskiljas:
1: Spermatogonium (HG). De mest primitiva cellerna i spermatogenesen. Ligger längst basalt. Har rundade, mörka kärnor.
2: Spermatocyt (HG). Ligger ovanför spermatogonierna. Bland dessa celler kan man ofta se celler i, eller på väg till mitos. Kärnorna är runda och större än spermatogoniernas.
3: Spermatid (HG). Små celler som ligger i grupper ute mot lumen, ofta i anslutning till Sertoliceller. Varierande utvecklingsgrad. De mest omogna har runda kärnor, ungefär hälften så stora som spermatocyternas kärnor. De mest mogna har tillplattade, avlånga kärnor.
4: Spermier ( HG). Ligger i grupper vid apikala änden av Sertolicellerna med svansarna mot lumen.
MG1 -prepubertal testis (homo), Htx-Eosin. Endast spermatogonier och sertoliceller syns i testis. Övriga gångsystem omogna. MG3 -testis, järnalun, Htx. MG4 -epididymis + testis, apa, Htx-eosin el Azan.
2. EPIDIDYMIS (Bitestikel) (plate 88; Fig 22.22; 22.23)
Tubuli seminiferi övergår i rete testis (Fig 22.19), som förbinder tubuli seminiferi med ductuli efferentes (Fig 22.21), som i sin tur övergår i ductus epididymis (Fig 22.22). Ductus epididymis är en enda lång, 4-6 m, mycket starkt veckad gång. Under passagen genom denna gång mognar spermierna, som även lagras där.
Jämförelse mellan olika gångavsnitt: Alla syns inte lika bra i alla preparat, bäst i MG4:
| Epitel | Form - storlek | Lokalisering | |
|---|---|---|---|
| Rete testis | Enskiktat, kubiskt | oregelbunden, varierande | mediastinum testis |
| Ductuli efferentes | enskiktat, kubiskt och flerradigt cylindriskt med kinocilier | vågformat lumen, vareierande storlek | caput epididymis |
| Ductus epididymis | tvåradigt, cylindriskt med stereocilier = mikrovilli | runt lumen, fylld med spermier | corpus & cauda epididymis |
MG2 -testis (ej i alla lådor) (plastprep). MG3 -testis, järnalun, Htx. MG4- epididymis + testis, apa, HTX-eosin
3. FUNICULUS SPERMATICUS (Sädessträngen) (plate 89; Fig 22.25)
Sädessträngen består av sädesledaren - ductus deferens, artärer, vener (plexus pampiniformis), lymfkärl samt nervfibrer. Ibland ses m. cremaster, skelettmuskel, perifert i sädessträngen. Ductus deferens (HG) har ett veckat lumen avgränsat av ett flerradigt cylindriskt epitel med stereocilier, en tunn lamina propria, samt ett mycket kraftigt muskellager, uppdelat i ett inre longitudinellt, ett mellersta cirkulärt och ett yttre longitudinellt lager.
MG5 -funiculus spermaticus, Htx-eosin. OBS! Ej i alla lådor
4. VESICULA SEMINALIS (Sädesblåsan) (plate 91; Fig 22.26)
Vesicula seminalis har ett starkt veckat oregelbundet lumen, flera tvärskurna lumen (HG) ses alltid i preparatet. Epitelet är flerradigt cylindriskt. Under lamina propria ligger ett glattmuskellager.
MG7 -vesica seminalis, Htx-eosin.
5. PROSTATA (plate 90; Fig 22.28)
Prostata består av tubuloalveolära körtlar (HG), med flerradigt epitel. Körtelalveolerna är ofta oregelbundna till formen. I lumen syns ibland konkrement (åldersberoende) - corpora amylacea. Omkring körtlarna finns ett rikligt fibromuskulärt stroma (HG), bestående av elastisk bindväv och glatt muskulatur. Ibland kan urinröret ses mitt i prostata, ibland ses också ductuli ejaculatorii.
MG8 -prostata, Htx-eosin
6. PENIS (Fig 22.30; 22.31)
I ett tvärsnitt av penis syns de båda corpora cavernosa (HG) med var sin central artär, samt corpus spongiosum (HG), i vilken uretra (HG) löper. Uretra bekläds av ett flerradigt eller flerskiktat cylinderepitel som längst distalt övergår i ett flerskiktat plattepitel. Det finns mukösa körtlar (Littrés) i lamina propria (syns ej i alla preparat). Corpora cavernosa och corpus spongiosum består av kaverner, inklädda med enskiktat plattepitel. De omges vardera av kollagen bindväv
- tunica albuginea. Tunica albuginea (HG) omkring corpora cavernosa löper samman mellan dessa och bildar ett ofullständigt septum penis. Septum penis är bäst utbildat vid basen av penis.
MG9 -penis,homo, tvärsnitt, Htx-eosin. MG10 -penis, apa. (plastprep), Htx-eosin el. Richardson. I likhet med flera andra djurarter har apan ett ben i penis, ses i detta prep.