LYMFOIDA ORGAN (kapitel 14; plate 36 -41)
1. LYMFKNUTA/LYMFNOD (plate 37 och 38; Fig 14.14; 14.17-18)
Lymfnod omges av en kapsel av tät bindväv från vilken trabekler sträcker sig in mot nodens centrum. De afferenta lymfkärlen genomborrar kapseln och tömmer sig i ett tunt utrymme innanför kapseln, randsinus. Lymfan från randsinus tömmer sig via en serie kanaler, trabekelsinus och märgsinus, in mot lymfnodens hilus, varifrån det efferenta lymfkärlet utgår. Den lymfoida vävnaden av noden består av ett nätverk av fina retikulära trådar och retikelceller, som utgör ett stöd för den lymfatiska cellpopulationen. Barken/cortex består av tätt packade lymfocyter och sträcker sig i form av märgsträngar in emot själva märgen. I barken bildar lymfocyterna ett varierande antal tätt packade lymffolliklar, av vilka många har germinalcentra eller regenerationscentra. Dessa centra innehåller relativt många lymfoblaster och ser därför ljusare ut än omgivande follikel med tätt packade lymfocyter.
LY2 -lymfkörtel, Bielschowsky eller Laidlaw. LY3 -lymfkörtel, plastprep
2. TYMUS (Brässen) (plate 41; Fig 14.24; 14.25)
Tymus är ett biloberat organ, bestående av en ihopvecklad cylinderformad struktur. Vid genomskärning ser du därför många ”lober” som egentligen är olika delar av en och samma struktur. ”Loben” består av en perifer mörkare del, bark/cortex, och en central ljusare del, märg/medulla och märg och ”loben” är omgiven av bindväv. I preperat från äldre individ, minskar parenkymet medan mänged bindväv, som innehåller många fettceller, ökar. I cortex ses lymfocyterna tätt packade, medan lymfocyter i märgen är färre och större. Ett nätverk av epitelioretikulära celler utgör stromat: Typ I utgör ett skyddande lager under kapseln (och omger också blodkärlen och utgör blod/thymus-barriären), Typ II utgör nätverket i barken, typ III och IV utgör gränsen mellan bark och märg, typ V utgör nätverket i märgen och typ IV bildar Hassalska kroppar i märgen. Bara Typ VI kan urskiljas i våra preparat. Desssa ses som koncentriska strukturer om 20 till 100 µm i diameter, bestående av ett hyaliniserat centrum omgivet av degenererade epiteliala celler. I thymus finns även makrofager.
3. MJÄLTE (plate 39- 40; Fig 14.29)
Mjälten är omgiven av en bindvävskapsel, från vilken grova trabekler sträcker sig inåt. Den lymfoida vävnaden är uppdelad i vit och röd pulpa. Liksom lymfknutan har mjälten ett nätverk av retikulär bindväv (specialfärgning - silver, preparat LY10). Den vita pulpan, som upptar ungefär 20 % av mjältens volym, består av periarteriella lymfskidor (PALS) och noduli lymfatici (lymffolliklar). I dessa senare ses ofta germinalcentra. Den periarteriella lymfskidan är en cylinder runt centralartären. I vissa lymffolliklar ses två eller fler centralartärgrenar. I gränsskiktet mellan vit och röd pulpa finns en marginalzon. Den röda pulpan består av ett retikulärt nätverk med anastomoserande sinussystem bestående av talrika sinusoider. Den vita pulpan är tätt packad med lymfocyter, men i den röda pulpan är lymfocyterna mer sparsamt förekommande. I den röda pulpan finns rikligt med makrofager.
Blodcirkulationen: Mjältartären, arteria splenica, går in via hilus, grenar upp sig i kapseln och fortsätter i trabeklarna som trabekelartärer. När den lämnar trabekeln och går in i parenkymet, omges den av PALS och kallas då centralartär. I vissa områden expanderar PALS och bildar folliklar. Centralartären träder in i den röda pulpan i form av raka, ej anastomoserande, ca. 25 µm vida kärl, penicillartärer. Penicillartärerna fortsätter som arteriella kapillärer och en del av dessa har ansamlingar av makrofager runt sig och kallas då skid-kapillärer. Kapillärerna tömmer sig direkt i det retikulära nätverket där blodet rensas av makrofager. Sedan återförs blodet till cirkulationen via vensinusoider 🡪trabekelvener 🡪mjältven i hilus.
LY9 - mjälte, apa, HTX-eosin. LY10 - mjälte, silverfärgning
4. TONSILLA PALATINA (plate 36; Fig 14.15)
Tonsilla palatina är en ansamling av lymfoid vävnad. Tonsillerna är belägna i munhålan och i nasopharynx. Den del av tonsillerna som sticker upp i munhålan är därför täckta av ett epitel, vilket är ett kännetecken för tonsiller. Övriga lymfatiska organ är omgivna av en bindvävskapsel. Epitelet runt Tonsilla palatina är flerskiktat oförhornat skivepitel som invagineras och bildar kryptor. Man ser talrika lymffolliklar i den lymfoida vävnaden. Epitelet kan vara infiltrerat av lymfocyter.
LY5 -tonsilla palatina, Htx-kromotrop.