Videor
Målbeskrivning
Anatomi
- luftvägarnas konstruktion och funktion
- larynx funktioner (översiktligt)
- lungans konstruktion och dess koppling till gasutbytet
- andningsorganens omgivningar (ansiktsskelett, pleura, bröstkorg, diafragma)
- andningsarbetet och grundläggande andningsmekanik Koncept
- respirationens huvuduppgift med översiktlig tillhörande anatomi (viktiga strukturer anges i föreläsningen och är boxade)
Histologi
- Näshåla, nasopharynx, oropharynx, larynx, epiglottis, trachea, extrapulmonära bronker, intrapulmonära bronker, bronkioler, terminala bronkioler, respiratoriska bronkioler, alveolargång, alveolarsäck, alveol.
- Näshåla: Respiratoriskt epitel, flerradigt: cilierade celler, bägarceller, basala celler/stamceller, borstceller, ”endokrina” celler. Lamina propria, seromukösa körtlar, venösa kärlplexa, lymfkärl.
- Olfaktoriskt epitel: bipolära neuron, stödjeceller, basalaceller/stamceller. OBP. axonbuntar, Bowmans körtlar.
- Epiglottis Elastiskt brosk, respiratoriskt epitel, flerskiktat skivepitel.
- Stämband: flerskiktat skivepitel.
- Trachea och extrapulmonära bronker: Flerradigt epitel, lamina propria, submukosa, slemkörtlar. Hyalint brosk, hästskoformat, adventitia.
- Lunga: omgiven av bindväv och pleura (mesotel). Elastiska fibrer i hela lungans bindväv.
- Intrapulmonära bronker: Broskplattor, gradvis förändring av epitel, lamina propria, körtlar, glattmuskel.
- Bronkioler, terminala bronkioler, respiratoriska bronkioler: Inget brosk, flerradigt till kubiskt epitel, cilierade celler, Clara-celler, surfaktant, glattmuskel.
- Alveoler: Kontinuerliga kapillärer; pneumocyt typ I, diffussionsbarriär. Pneumocyt typ II, surfaktant, lamellära kroppar, stamceller. Lungmakrofager, Kohns porer. Koncept:
- De anatomiska delarna av respirationssystemet
- Histologisk uppbyggnad och funktionen av nässlemhinnan, det respiratoriska epitelet och det olfaktoriska epitelet.
- Histologisk uppbyggnad och funktion av epiglottis och stämband
- Histologisk uppbyggnad av trachea och bronker.
- Beskriva den gradvisa förändringen i bronkträdets slemhinna från trakea och neråt.
- Bronkiolernas histologi
- Alveolernas histologiska uppbyggnad, cellernas funktion, blod/luft-barriärens uppbyggnad.
Demokompendie
RESPIRATIONSSYSTEMET (kapitel 19; plate 69 - 73)
- NÄSHÅLAN Näshålan, utom dess tak, är beklädd med respiratoriskt epitel, ett flerradigt cylinderepitel med cilier. Bägarceller utgör hos människa 1/3 av cellpopulationen. I lamina propria finns såväl mukösa som serösa körtlar, glandulae nasales. Näshålans tak bekläds av olfaktoriskt epitel/luktepitel, med sinnesceller, stödjeceller och basalceller (plate 69¸fig 19.3). Detta epitel är tjockare och bägarceller saknas. I lamina propria under luktepitelet finns Bowmans körtlar, serösa körtlar vars utförsgång passerar genom luktepitelet. Gången har ett enskiktat, lågt kubiskt epitel. Två serier preparat finns, båda märkta RE 1: I ett preparat, från mus, finns hela näshålan med. I detta preparat finner man luktepitel i näshålans tak. Det andra preparatet innehåller enbart en bit nässlemhinna från människa med respiratoriskt epitel, lamina propria med körtlar mm.
RE1 - nässlemhinna, järntrioxyhematein-van Gieson. 2. EPIGLOTTIS (Fig. 7.11) Epiglottis är uppbyggt av elastiskt brosk, täckt av ett flerskiktat oförhornat skivepitel med en del av undersidan täckt av respiratoriskt epitel. Det finns två olika preparatserier märkta CV12. En serie är specialfärgad för elastiska trådar, varför epitelen är svåra att urskilja. En serie är färgad med htx/eosin, här ses även epitel och andra strukturer tydligt. CV12 - epiglottis, orcein eller htx/eosin. 3. TRACHEA (plate 71; Fig 19.6; 19.9) Luftstrupens lumen är beklätt med ett flerradigt cylinderepitel med cilierade celler och bägarceller, dvs. respiratoriskt epitel. I submukosan finns blandade körtlar, gll. tracheales. Som en hästsko kring trachea med öppningen bakåt ligger hyalint brosk utanför submukosan. I den bakre väggen förbinds broskändarna av glatt muskulatur (m. trachealis). Organet omges av adventitia. RE2 -trachea, Htx-eosin 4. BRONKER och LUNGA (plate 72 och 73; fig 19.11, 19.14,19.20, 19.21.) Lobarbronker och segmentbronker liknar trachea, men brosket delas upp i plattor i stället för en sammanhängande “hästsko”. Då bronkträdet delar sig minskar brosket i väggen successivt och ersätts med glattmuskel. Bronkiol kallas luftvägen när diametern efter delningar har minskat till ca 1 mm och det inte längre finns något brosk i väggen. Epitelet är i början av bronkträdet respiratoriskt epitel, som i trachea, epitelet blir sedan successivt lägre, flerradigt kubiskt sedan enskiktat. I de terminala bronkiolerna har epitelet övergått till enskiktat kubiskt epitel bestående av cilierade celler och Claraceller/Clubceller. Clubcellerna sticker upp lite ovanför de cilierade cellerna. De respiratoriska bronkiolerna har en diskontinuerlig vägg med enskiktat kubiskt epitel. Väggen avbryts av alveoler som öppnar sig mot den respiratoriska bronkiolen. Från de respiratoriska bronkiolerna grenar ductuli alveolares ut sig och slutar i alveoler, vilka bägge avgränsas av ett lager platta epitelceller, pneumocyter typ I. Pneumocyter typ II är rundade och buktar in i alveolen. Mellan alveolerna syns de talrika kapillärerna. Lungmakrofager, ligger oftast i alveolen men kan även finnas i bindväven mellan alveolerna (Fig 19.21). I anslutning till bronkiolerna ser man grenar av lungartären, samt ibland lymfoid vävnad. RE3 -bronk. RE4 -lunga, Richardsson (plastprep).