Powerpoint

https://canvas.gu.se/courses/91586/files/10070085?wrap=1

Videor

Målbeskrivning

Histology, Ross and Pawlina, kapitel 21 samt pancreas kap 18 Anatomi, Johansson kap 12 samt pancreas kap 7

Hypofysen

Neurohypofysens delar celler och hormoner
Adenohypofysens delar celler och hormoner
portasystem Tallkottkörteln (Epifysen, Corpus pineale)

Huvudcell-melatonin
Hjärnsand
Astrocyter (glia) Sköldkörteln (Tyroidea)

Follikelceller-produktion av tyroideahormon
kolloid
parafollikulära celler-calcitonin Bisköldkörtlarna, Paratyroidea
Huvudcell-parathormon, Oxyfil cell Binjurebark
z. glomerulosa - mineralkortikoider,
z. fascikulata - glukokortikoider
z. retikularis - glukokortikoider + androgener Binjuremärg
Kromaffina celler
adrenalin(A)
noradrenalin (NA)

Pancreas

Langerhans cellöar
alfa- och betaceller (OBS! Se föreläsning George Birchenough GI histologi)

Beskriva uppbyggnaden och den basala funktionen för de endokrina organen och deras hormoner. Använd latinska namn. Beskriva hur de olika endokrina organen ser ut och kan särskiljas i ljusmikroskopet.

Ytterligare nyckelbegrepp och namn

Endokrin signalering - principer och exempel
Feedback/Återkoppling (negativ) - principer och exempel
Olika hormon som tas upp på föreläsning - produktionsorgan och översiktlig funktion, målorgan alt målcell.
Hypothalamus - läge, översiktlig funktion
Hypophysis cerebri (glandula pituitaria) Hypofysen
Sella turcica “Turksadeln” i os sphenoidale
(A. hypophysialis superior/inferior) Artärer till hypofysen
Corpus pineale/Epihysis cerebri Tallkottkörteln
Glandula thyroidea - lobus dexter/sinister, isthmus Sköldkörtel och dess lober
Cartilago thyroidea Sköldbrosk (“Adamsäpplet”)
Glandulae parathyroideae Bisköldkörtlar
Glandulae ad-/suprarenales Binjurar
(Aa. Suprarenales) Artärer till binjurar
(V. suprarenalis) Ven från binjure
Pancreas Bukspottkörtel

Instuderingsuppgifter

Vilka gemensamma egenskaper kännetecknar endokrina organ? Regleringen av endokrina systemet sker via s k feedback, oftast negativ - vad syftar denna till? Vad är det som vill uppnås/bibehållas? Försök ge ett exempel på negativ feedback. Beskriv hypofysens olika lober anatomiskt, histologiskt och funktionellt (Vilka hormoner produceras i hypofysens olika lober? Väsentlig funktion hos dessa? Vilka celler producerar dem och var finns de?) Beskriv ett endokrint organ som styrs av hypofysen och ett som styrs på annat sätt. Vad kallas den endokrina körtel som primärt påverkar vår dygnsrytm? Vilket unikt histologiskt karakteristika innehåller denna körtel? Beskriv glandula thyroideas anatomiska placering, använd latinska namn och lägesord. Vad för slags cell är follikelcellerna? Vad kännetecknar en sådan celltyp? Vilken (näst intill) unik egenskap besitter thyroideas follikelceller? Var sitter bisköldkörtlarna, vilka celltyper finns och vad är deras funktion? Hur regleras denna funktion Beskriv viktiga skillnader mellan binjurens bark och märg. I binjurebarkens lager ”zona fasciculata” ser cellernas cytoplasma ut att vara vit/transparent - varför är det så? Var sitter bukspottkörteln (pancreas)? Beskriv med latinska lägesord i förhållande till omgivande organ/strukturer. Pancreas är både en exokrin och en endokrin körtel - beskriv vad som produceras i respektive del, vilken funktion denna produkt har (mycket kort!) och hur man histologiskt kan åtskilja de båda delarna:

Demokompendiet

ENDOKRINA ORGAN (kapitel 21; plate 80 - 85)

HYPOFYS (Pituitary gland) (plate 80- 81)

Hypofysen är ett kapselförsett tvådelat organ. Den större delen, adenohypofysen (pars anterior (framlob)) är uppbyggd av pars tuberalis, pars intermedia och pars distalis. Neurohypofysen (pars posterior (baklob)) består av infundibulum och pars neurosa. Celltyperna i adenohypofysen är kromofoba celler samt kromofila celler av två typer: acidofila och basofila celler. I det Pearse-färgade preparatet är de acidofila cellerna gula och de basofila blåröda. De kromofoba cellerna har svagt färgad cytoplasma och de saknar nästan helt granula. Röda blodkroppar i de talrika kapillärerna är också gula. I de övriga färgningarna är det svårare att skilja de tre endokrina celltyperna åt. I pars intermedia syns vesiklar fyllda med kolloid, blåröd i Pearse-färgningen, samt basofila celler. Neurohypofysen består av nervvävnad, nervutskott från cellkroppar belägna i hypothalamus, i vilken stråk från bindvävskapseln (pia mater) tränger in. Talrikt förekommer pituicyter==, en form av gliaceller, vars cellkärnor tydligt kan ses. Dessa är mindre än cellkärnorna i adenohypofysens celler och något elongerade. EN3 -hypofys, Mallory. EN4 -hypofys, Pearse. EN5 -hypofys, Mygin.

EPIFYS (Tallkottkörteln, corpus pineale pineal gland) (plate 82; Fig 21.11; 21.12)

Epifysen ligger strax bakom tredje ventrikeln. Organet är omgivet av hjärnhinna (pia mater) från vilket bindvävssepta innehållande blodkärl tränger in. Huvudcellerna eller pinealocyterna är svagt färgade celler med stora oregelbundet formade kärnor. Gliacellerna (astrocyter) har mindre och mörkare cellkärnor. I human epifys finns ofta stora inlagringar av mineraliserad organisk matrix, huvudsakligen bestående av kalciumfosfat och -karbonat. Dessa inlagringar kallas acervuli cerebri eller hjärnsand. Ett annat namn för hjärnsand är corpora arenacea. EN6 -epifys, Htx-eosin.

TYROIDEA (sköldkörteln) och PARATYROIDEA (bisköldkörteln) (plate 83; Fig

21.14; 21.17, 21.19) Thyroidea består av folliklar som avgränsas av ett enkelt kubiskt epitel, follikelceller. Folliklarna är fyllda med kolloid. Ett fåtal parafollikulära celler kan ev. ses mot basen av epitelet och/eller ute i interstitiet (speciesberoende). Dessa är större än follikelcellerna och ljusare färgade. De parafollikulära cellerna har olika lokalisering i olika djurarter och är svåra att hitta. I interstitiet finns också riktigt med kapillärer. Parathyroidea ligger i eller bakom thyroidea. Tre typer av celler kan särskiljas i parathyroidea: huvudceller, oxyfila celler och fettceller. Huvudcellen är den dominerande typen. Cytoplasman är svagt färgad och kärnan är heterogen. Oxyfila celler ligger i grupper eller enskilt utspridda bland huvudcellerna. De är större än huvudcellerna och färgas mera acidofilt (oftast rödare) jämfört med huvudcellerna. Ansamlingar av fettceller hittas med ökande ålder. Skilj parathyroidea från lymffoliklar som förekommer kring thyroidea! OBS! Öar av parathyroidea kan ibland ses i thyroideapreparat. EN1-thyroidea. EN2 -parathyroidea och ibland thyroidea, Htx-eosin.

BINJURE (Adrenal gland) (plate 84 -85; fig 21.21; 21.23; 21.26)

Binjuren omges av en kapsel av bindväv i och under vilken det finns ett arteriellt kärlplexus. Från kapseln tränger bindvävsstråk och kärl ned i barken, cortex, vilken är uppdelad i tre lager. I zona glomerulosa, som är ett ganska tunt lager, ligger cellerna i hopar/kluster. I zona fasciculata ligger cellerna i rader (vinkelrätt mot ytan) med sinusoider/artärer emellan. Cellerna i zona fasciculata har ofta ett luckert utseende och kallas då spongiocyter. Detta beror på att kolesterol/glukokortikoidhormon lagras i cytoplasman i lipiddroppar. Under preparationen kommer lipiderna att lösas ut vilket ger cellerna deras utseende. I zona reticularis ligger cellerna oregelbundet anordnade, ofta i strängar omgivna av sinusoider. Cellerna i detta lager är mörkare och mindre vilket ger lagret ett kompakt, mörkt utseende. Här finns celler med stora lipofuchsinskimrande granula, makrofager förekommer också i detta lager. I märgen - medulla - finns fr.a. kromaffina celler. I medulla kan man se stora vensjöar och i sällsynta fall sympatiska ganglieceller. Dessa är stora, rundade, brunröda med typiskt utseende av nervceller (ljus kärna och mörk nukleol).

EN7 -binjure, Htx-eosin.

Förberedelser