FöreläsningBegreppMitt svarHur lätt jag kan
ÖgaPalpebraeYttersta lagret, latinskt för ögonlockÖVA
ÖgaConjunctivaSlemhinna runt lismus mellan och ögonlockslemhinna som täcker insidan av ögonlocken och främre sclera
ÖgaSclerayttre vit, stram bindväv, skyddande
ÖgaCorneayttre främre, genomskinlig, kollagenfiber vinkelrätt, avaskulär, näring via
kammarvätska
ÖgaChoroideamellanlager, vaskulärt, går över ivaskulärt mellanlager; går över i corpus ciliare och iris
ÖgaRetinalängst in fotokänslig och icke-fotokänslig
ÖgaCorpus vitreumglaskroppen inne i ögat
ÖgaCorpus ciliareciliarkroppen håller i linsen via ciliarutskotten, finns två epitellager, här sitter både ring och radialmusklerna som kontrollerar både pupillernas utvidging och ihopdragning
ÖgaProcessus ciliaresciliarutskott producerar kammarvätska som ger näring till lins och cornea
ÖgaIriskontrollerar storlek på puppillen, förlängning av corpus ciliare, muskler
ÖgaPupillahålrum i mitten, vidgas i mörker, dras ihop i ljus
ÖgaPapilla / Discus opticusblinda fläcken där synnervens axon går ut ur ögat
ÖgaMacula luteagula fläcken, 1.5mm2 rund bit rakt in i retina från pupillen
ÖgaFovea centralisrund inbuktning i macula lutea med tappar
ÖgaNervus opticusdiscus opticus → chiasma opticum
ÖgaChiasma opticum50% av synnervsfibrerna kopplar om här
ÖgaTractus opticusförbinder chiasma opticum och talamus
ÖgaRadiatio opticaförbinder talamus och synkortex
ÖgaSynkortexdel i l. occiptales
ÖraAuriculaörgonmusslan, bestämmer riktning och leder ljudet vidare
ÖraMeatus acusticus externushörselgången, leder ljud till trumhinnan
ÖraMembrana tympanibegränsar yttre och mellan, fäster mot malleus
ÖraMalleusmellan, hammaren, tar upp vibrationer/förstärker och leder ljud till incus
ÖraIncusmellan, städet, leder ljud vidare till stapes
ÖraStapesmellan, stigbygeln, leder ljud vidare till fenestra vestibularis
ÖraFenestra ovalis (vestibularis)gränsar mellan/inre, ovala fönstret, går in scala vestubulari
ÖraFenestra rotunda (cochlearis)runda fönstret, ljudet går ut här ifrån scala tympani
ÖraTuba auditivarör mellan svalg och mellanöra, hjälper till att jämna ut tryck
ÖraBenlabyrinthålrum i os temporalis där hinnlabyrinten ligger
ÖraHinnlabyrintcochlea + vesitbulsapparaten + båggångarna
ÖraCanalis semicircularisbåggångarna är hålrummet där ductus semicirculares är
ÖraVestibulumdär utriculus och sacculus ligger
ÖraCochleaöronsnäckan
ÖraDuctus semicircularisbåggång, finns 3, här finns ampulla och crista ampullaris i en ände
ÖraAmpullafinns en i änden på varje båggång, här hittas crista ampullaris och cupula
ÖraCrista ampullarisfinns en i änden på varje båggång, här hittas cupulaSinnesepitel i ampullan; täcks av cupula
ÖraUtriculushinnsäck, här finns linjär acceleration
ÖraSacculushinnsäck, här finns linjär acceleration
ÖraMacula
ÖraGanglion Scarpa
ÖraNervus vestibularis
ÖraDuctus cochlearis
ÖraScala vestibuli
ÖraScala media
ÖraScala tympani
ÖraLamina basilaris
ÖraStria vascularis
ÖraCortiska organet
ÖraMembrana tectoria
ÖraGanglion spirale
ÖraNervus cochlearis
Nervsystem – översiktCNShjärna+ryggmärg
Nervsystem – översiktPNSnerver utanför CNS
Nervsystem – översiktAfferensin till CNS
Nervsystem – översiktEfferensut från CNS
Nervsystem – översiktSomatiskViljestyrd motorik + somatosensorik
Nervsystem – översiktVisceralsignalr till/från inre organ
Nervsystem – översiktANSautonyma nervsystemet, icke viljestyrda
NeuronSomanervkropp, ofta stor, men kan variera
NeuronNucleuskärna i soma
NeuronNucleolus
NeuronNissl-substans
NeuronDendrit
NeuronDendritic spine
NeuronAxon
NeuronAxonkägla
NeuronAxonterminal
NeuronSynapsneuroners omkopplingsområde och mekanism
NeuronMyelinisolerar axon och ökar ledningshastigheten
NeuronRetrograd transport
NeuronAnterograd transport
Neuron – typerMultipolärt neuron
Neuron – typerBipolärt neuron
Neuron – typerPseudounipolärt neuronsitter i dorsalrotsgangliern
Neuron – funktionMotoriskt neuronefferent signal från CNS till muskel
Neuron – funktionSensoriskt neuronafferent från sensor receptor till CNS
Neuron – funktionInterneuron
SynapsPresynaptiskt neuron
SynapsPostsynaptiskt neuron
SynapsSynaptisk klyfta
SynapsVesikel
SynapsTransmittorsubstans
SynapsReceptor
GliaSchwanncellPNS
GliaSatellitcellPNS
GliaOligodendrocytgliacell, liten rund, skapar myelin
GliaAstrocytsitter i kapillärer, kan se dendriter i specialfärgning
GliaMikrogliamakrofag, avlång, liten
GliaEpendymcellsitter i centralkanalen och ventriklarna, där det finns CSF
TelencephalonHemispherium cerebrihjärnhalva, sitter ihop med corpus callosum
TelencephalonFissura longitudinalis
TelencephalonFissura transversa
TelencephalonVentriculus lateralis (I–II)en på varje hjärnhalva, ovanför thalamus och nedanför corpus callosum
TelencephalonGyrus precentralismotorik
TelencephalonGyrus postcentralissensorik
TelencephalonSulcus centralisövre centralfåran, delar precentralis och postcentralis
TelencephalonSulcus lateralis
TelencephalonLobus frontalismotorik, övre beteende, kognition
TelencephalonLobus parietalissomatosensorik
TelencephalonLobus temporalishörsel, lukt, minne, språk
TelencephalonLobus occipitalissyn
TelencephalonInsulasmak, ANS
Cortex cerebriLamina molecularisyttersta få neuron
Cortex cerebriLamina granularis externakorgceller stor i somatosensorisk
Cortex cerebriLamina pyramidalis externapyramidceller stor i motorik
Cortex cerebriLamina granularis internakorgceller stor i somatosensorisk
Cortex cerebriLamina pyramidalis internapyramidceller stor i motorik
Cortex cerebriLamina multiformisinnersta kopplar till talamus
Substantia albaAssociationsbanorkommunkationsbana internet i en hjärnhalva i fasciklar
Substantia albaCommisurbanorkommunkationsbana mellan hjärnhalvor, i bla corpus callosum, korsar mittlinjen
Substantia albaCorpus callosumstörsta commisurbanan mellan hemisfärer
Substantia albaProjektionsbanorbana cortex till/från ryggmärg/talamus/hjärnstam
Substantia albaCapsula internadel av projektionsbanor, gr mellan - nucleus caudatus och nucleus lentiformis
Nuclei basalesNucleus caudatusmotorisk plannering
Nuclei basalesPutamenmotorisk kontroll
Nuclei basalesGlobus pallidusreglerar motorisk aktivitet
Nuclei basalesStriatumNucleus caudatus + putamen; huvudsaklig ingång till de basala gangliernaNucleus caudatus + putamen; huvudsaklig ingång till de basala ganglierna
DiencephalonThalamusen per hjärnhalva, sensorisk omkopplingsstation
DiencephalonMetathalamussyn och hörselomkoppling
DiencephalonHypothalamusreglerar hypofysen, ANS och homeosteas
DiencephalonCorpora mammillariadel av hyptalamus, minnesfunktion
DiencephalonHypophysisendokrina funktioner, horminfrisättning
DiencephalonEpithalamushär finns corpus pineale
DiencephalonCorpus pinealemelantoninproduktion
DiencephalonSubthalamusMotorisk funktion; koppling till basala ganglier
Limbiska systemetHippocampusdel av l. temporalis, reglerar minne
Limbiska systemetAmygdalaemotion
Limbiska systemetGyrus cingulisitter ovanför corpus callosum, emotion, motivation uppmärksamhet
Limbiska systemetFornixhorn förbinder hippocampus med corpora mammillaria (hypothalamus) och är central för minneskretsar
Truncus encephaliMesencephalon
Truncus encephaliPons
Truncus encephaliMedulla oblongata
Truncus encephaliSubstantia nigramotorik medulla oblongata
Truncus encephaliNucleus rubermesencepahlon motrik
Truncus encephaliAqueductus cerebriförbinder trdje och fjärde ventrikeln
Truncus encephaliColliculus superiormesenc. reflexer/orientering
Truncus encephaliColliculus inferiormesenc. hörselreflexer
Truncus encephaliDecussatio pyramidumdär banor kopplar om
Truncus encephaliFormatio reticularislängs hela, vakenhet, smärta
CerebellumVermiskopplar ihop halvor
CerebellumHemispherium cerebellihjärnhalva i lillhjärnan
CerebellumCortex cerebellilillhjärnsbark, yttersta lagret
CerebellumPurkinjecellfinns i yttesta granularis externa, dentriter i molekylaris
CerebellumKorncelli lamina granularis, skickar fibrer upp till molekylaris
CerebellumBergmanngliaspecialiserade astrocyter i cerebellum, stödjer purkinjeceller
CerebellumArbor vitaevit substans i cerebellum, trädlikt, signaler till/från hjärnstamm
CerebellumPedunculi cerebellaresstjälk, kopplar cerebellum med truncus encephali
Medulla spinalisCornu anteriusframhornet, motoriska synapser
Medulla spinalisCornu lateralesidohornet, sensoriska synapser
Medulla spinalisCornu posteriusbakhornet
Medulla spinalisFasciculus gracilisberöring, vibration och proprioception T6- till m. oblongata
Medulla spinalisFasciculus cuneatusberöring, vibration och proprioception -T6 till m. oblongata
Medulla spinalisTractus spinothalamicussidosträngsbanan
Medulla spinalisTractus corticospinalisbaksträngsbanan
MeningesDura materYttre lagret i meninges, ungefär som en segelduk, bestär av stram bindväv
MeningesArachnoidea matermellanlagret i meninges, ungefär som glapack
MeningesPia materindre laggret i meninges, väldigt tunt, bara två celler
VentricelsystemVentriculus IIImellan talamus-talamus ovanför mesencephalon
VentricelsystemVentriculus IVventralt cerebellum, dorsalt om pons/medulla oblongata
VentricelsystemPlexus choroideusdär CSF produceras, edendymceller, finns i ventriklar 1-4, men inte överallt
VentricelsystemLiquor cerebrospinalisCSF skyddar CNS mekaniskt skydd och ger närning och avfallstransport
KärlBlod-hjärn-barriärenser till att inte blodets celler många patogen kan komma in i hjärnan, viktigt för läkemedel som har svårt att penetrera (astrycyt, endotel med tight junctions)
KärlSinus durae matris
PNSNervus spinalis31 par spinalnerver
PNSRadix anteriorfrämre rot, motoriska efferentaventral rot, motoriska efferenta
PNSRadix posteriorbakre rot, sensoriska afferentadosalrot `ganglier
PNSGanglion spinaledorsalrotsganglier, somatosensoriska afferenta neuron
PNSNervi craniales I–XIIkranialnerver
PNSEpineurium
PNSPerineurium
PNSEndoneurium
ANSSympaticusFight or Flight, höjer aktivitet
ANSParasympaticusRest and digest, sänker aktivtet, vila
ANSGanglion paravertebrale
ANSGanglion prevertebrale
ANSGanglion intramurale
Oliviaris och hjärnstamskärnor i hjärnstammen
Meningerala bladet i dura mater
vagusnerven
parasympatiska nervsystemet lite mer repetition
bergmanglia och golgiceller
Astrocyter – deras ändfötter omsluter kapillärerna
cortiska organet histologi ett par gånger till
Hornhinnan/lins lager kunna dom (inkl nervändslut
  • chiram opticus

Association fibers are axons (nerve fibers) that connect cortical areas within the same cerebral hemisphere.[1]
Hippocamps finns i temporalloben
Metathalamus kopplar om synbanor